Vilket kollektivavtal har jag

Allt om pension Pensionsguiden. Egen uppsägning Om uppsägning Uppsägningstider. Medlemskap i Unionen Bli medlem Vad kostar medlemskapet? Vem kan bli medlem och villkor Din avgift och faktura Medlemsrådgivning Medlemsförmåner Öppna undermeny för Medlemsförmåner Stäng undermeny för Medlemsförmåner Om medlemsförmåner Bolån och medlemslån Bo och resa Försäkringar Jobb och karriär Hälsa Böcker och tidningar Chef Egenföretagare. Om inkomstförsäkring Ansök om ersättning Teckna tilläggsförsäkring Inkomstförsäkringens villkor. Om Unionen Chef Kontakta Unionen chef. Om Unionen Egenföretagare Vem kan bli medlem? Om Unionen Student Jobbguiden - från studier till jobb Ändra ditt examensdatum Uppdatera ditt studentmedlemskap. Bli förtroendevald Vad är en förtroendevald? Klubb på din arbetsplats Öppna undermeny för Klubb på din arbetsplats Stäng undermeny för Klubb på din arbetsplats Bilda klubb Uppdrag i klubben Riksklubb Årsmöte Deklarera. Bli arbetsmiljöombud Val av arbetsmiljöombud.

Bli arbetsplatsombud Val av arbetsplatsombud. Sök på unionen.

Main navigation

Andra har sökt efter: Avtalsförhandlingar - per avtalsområde Räkna ut din semesterlön Har jag rätt att kräva kompetensutveckling? Kollektivavtal Ett kollektivavtal på arbetsplatsen innebär att du i princip bara behöver komma överens med arbetsgivaren om vad du ska ha i lön när du tackar ja till en anställning. Tack vare kollektivavtalet får du och dina kollegor en bra grundtrygghet med bra anställningsvillkor som inte kan försämras hursomhelst: regler om lön, arbetstid och anställningsform rätt till förhandling om lön varje år regler om övertid, restid och obekväm arbetstid extra ersättning när du är föräldraledig eller långtidssjuk rätt till information och inflytande försäkringar för extra ekonomisk trygghet vid t ex arbetsskada extra förmånligt ekonomiskt och praktiskt stöd för omställning eller kompetensutveckling — både under anställning och om du blir uppsagd gäller de flesta av Unionens kollektivavtal en av marknadens bästa pensionsförsäkringar, ITP.

Här hittar du alla avtal som hör till ditt kollektivavtal. Logga in. Kollektivavtal - bra på så många vis Bra för din ekonomi Du tjänar på ett kollektivavtal ekonomiskt. Du kan påverka Kollektivavtal på arbetsplatsen är en förutsättning för lokalt fackligt inflytande. Det finns olika möjligheter att engagera sig: Som arbetsplatsombud får du möjlighet till insyn eller inflytande i viktiga frågor på arbetsplatsen, exempelvis löner och allmänna villkor. Avtal bättre än lag Kollektivavtalen sluts mellan fackförbunden och olika arbetsgivarorganisationer. Bra villkor kan bli bättre En annan fördel är att kollektivavtalen hela tiden är levande. Fler kollektivavtal Ungefär 9 av 10 anställda i Sverige har kollektivavtal på sin arbetsplats. E-kurs: Jag och kollektivavtalet Så fungerar kollektivavtalet! Få en fördjupning i kollektivavtalets värde för dig som anställd. Anställningsvillkor i kollektivavtal I kollektivavtal finns alla de vanligaste och viktigaste anställningsvillkoren.

Arbetsgivare ej ansluten till kollektivavtal

Här hittar du en översikt på vad kollektivavtal innehåller och reglerar. Jag vill ha kollektivavtal Vill du ha schysta villkor på jobbet? Känna dig trygg, och vara med och påverka på din arbetsplats? Om svaret är ja är första steget taget på vägen till kollektivavtal på din arbetsplats. Kollektivavtal värt 80 kr Överenskommelser som ingår i kollektivavtalet är värda ca 80 kr per år för en medlem i Unionen. Mer råd om kollektivavtal. Anställningsvillkor i kollektivavtal Avtalsrörelse och hur kraven ställs Det här händer när ditt nya kollektivavtal är klart Facken inom industrin och industriavtalet Fördelar med kollektivavtal för dig som är arbetsgivare Försäkringar för dig med kollektivavtal Hur du gör som arbetsgivare för att teckna kollektivavtal Hur varsel om konflikt och strejk går till Jag vill ha kollektivavtal Kan jag som chef bli uttagen i strejk? Klubbens uppdrag och roll vid konflikt och strejk Kollektivavtalet ger förutsättningar för inflytande Kollektivavtalet värt Riks- och förbundsavtal träffas vanligen med en löptid om ett till tre år.

Avtalen kan innehålla överenskommelser om möjlighet för part att under särskilda villkor säga upp avtalet i förtid. Staten påbjuder genom lag fredsplikt för part som är bunden av gällande kollektivavtal, men om sådant saknas har arbetsmarknadspart i Sverige en allmän rätt att vidta stridsåtgärd för arbetstagaresidans del till exempel blockad eller strejk , för arbetsgivarna lockout för att få till stånd ett kollektivavtal. Enda undantaget är att stridsåtgärd inte får vidtas för att undantränga ett tidigare träffat gällande avtal med annan part. När en arbetskonflikt brutit ut kan dock riksdagen genom särskild tvångslag förklara den olovlig om dess följder bedöms samhällsfarliga. Sympatiåtgärd vid legal konflikt mellan andra parter är undantaget från fredsplikten. För att understödja parternas förhandlingar har staten inrättat Medlingsinstitutet , som ersatte Statens Förlikningsmannaexpedition. Vid tvister i samband med förhandlingar om löner och allmänna anställningsvillkor kan Medlingsverket på parternas begäran utse medlare.

Om varsel om stridsåtgärd har lagts eller arbetskonflikt har brutit ut, och berörda parter saknar samarbetsavtal med reglering av medlingsförfarande som till exempel Industriavtalet , kan Medlingsinstitutet utan parternas samtycke besluta om s. Varsel om stridsåtgärd måste meddelas motpart och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i förväg och Medlingsinstitutet kan skjuta på ett lagt varsel i 14 dagar. Beslut om tvångsmedling inskränker inte parternas rätt att vidta stridsåtgärd. Utmärkande för det svenska kollektivavtalssystemet är dess civilrättsliga karaktär. Huvudprincipen är att det är arbetsmarknadens parter som i fria förhandlingar reglerar villkoren på arbetsmarknaden, inte staten genom lagstiftning. Kollektivavtalen i Sverige vinner bindande rättskraft som vilken annan civilrättslig kontraktshandling som helst, till skillnad från i många andra länder där kollektivavtal antingen saknar egentlig rättskraft och närmast är att betrakta som en icke-bindande rekommendation till de enskilda rättssubjekten det vill säga de enskilda arbetsgivarna och arbetstagarna , eller vinner rättskraft genom så kallad allmängiltigförklaring , det vill säga att staten genom särskilt beslut upphöjer kollektivavtalets regler till lag inom angivet avtalsområde.

Det senare tillämpas i elva av de femton "gamla" EU-länderna. Den starka civilrättsliga ställningen för kollektivavtalen i Sverige är beroende av att staten inte bara tolererar den utan också understödjer den i lagverket. Offentligrättsliga skyddsregler för löntagarna, till exempel arbetsmiljölagstiftningen eller särskilda regler för minderåriga, betraktas som förenliga med parternas frihet att i övrigt utan statlig inblandning träffa överenskommelser om alla frågor som rör förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den svenska arbetsrätten är i huvudsak dispositiv vilket betyder att avtal tar över lag, till exempel vad gäller turordningsregler vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. I Sverige saknas lagstiftning om minimilöner, vilket finns i de flesta andra länder, då lönebildningen anses vara en angelägenhet för arbetsmarknadens parter. Kollektivavtalens civilrättsliga karaktär betyder att ansvaret för att kontrollera att avtalen efterlevs helt vilar på arbetsmarknadens parter.

Dessa har etablerat förhandlingsordningar för tvistelösning av enskilda ärenden under pågående fredsplikt. Tvist som inte kan lösas på en nivå lyfts till en högre nivå i parternas hierarkier. Om tvist kvarstår efter central förhandling kan part väcka talan i Arbetsdomstolen , som är en specialdomstol för tvister rörande kollektivavtals tillämpning och andra frågor som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsdomstolens domar är tvingande skadestånd och kan inte överklagas. Dess 25 ledamöter utses av regeringen , varav 14 på förslag av arbetsmarknadens parter, med en mandattid om tre år.

Kollektivavtal lag

I domslut deltar normalt sju ledamöter varav två är jurister, en oberoende sakkunnig i arbetsmarknadens förhållanden samt fyra av de ledamöter som nominerats av arbetsmarknadens parter två från arbetsgivaresidan och två från arbetstagaresidan. Endast arbetsmarknadens parter, eller enskild arbetsgivare som slutit kollektivavtal, kan väcka talan i Arbetsdomstolen. Oorganiserad arbetstagare eller arbetstagare som inte har stöd i ärendet av sin fackliga organisation hänvisas till tingsrätt. Tingsrättens dom i tvist rörande kollektivavtal kan dock av enskild överklagas till Arbetsdomstolen. Kollektivavtalens starka civilrättsliga ställning i Sverige har i kombination med den höga organisationsgraden på både arbetstagarsidan såväl vad gäller arbetare och tjänstemän och arbetsgivaresidan skapat en stabiliserande maktbalans på den svenska arbetsmarknaden. Från att i början av talet ha varit ett av länderna med mest arbetsmarknadskonflikter har Sverige sedan slutet av talet hört till de länder i världen som har minst bortfall av arbetsdagar till följd av konflikter.

I internationell jämförelse levererar systemet en hög grad av rättssäkerhet för löntagarna och stabila villkor för arbetsgivarna. Trots att det i Sverige saknas lagstiftning om utsträckning av kollektivavtal till företag som saknar sådana har kollektivavtalen en mycket hög täckningsgrad. År omfattades procent av alla löntagare i privat sektor av kollektivavtal och i offentlig sektor procent. I dessa siffror ingår inte bara reguljära kollektivavtal ingångna mellan fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer utan också så kallade hängavtal mellan fackförbund och i regel oorganiserade företag. På senare tid har frågan uppkommit om det svenska kollektivavtalssystemet fullt ut är förenligt med EG-rätten. Det handlar om implementeringen av bindande EU-direktiv som avser förhållanden på arbetsmarknaden. Normalfallet i EU :s länder är att detta sker genom nationell lagstiftning. Men då arbetsmarknaden är ett område som i Sverige huvudsakligen regleras av kollektivavtal gjorde den svenska regeringen en protokollsanteckning till avtalet om Sveriges inträde i EU med innebörden att direktiv som rör förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare i Sverige kan implementeras genom parternas kollektivavtal.

Så har till exempel skett när det gäller direktiv om deltids- och visstidsanställdas rättigheter. Frågan har emellertid komplicerats av implementeringen av EU:s utstationeringsdirektiv. Direktivet slår fast att om en arbetsgivare med säte i ett EU-land utstationerar arbetskraft till annat EU-land så ska det senare landets skydds- och minimilagstiftning för arbetstagare gälla också för den utstationerade personalen. I Sverige har direktivet implementerats med utstationeringslagen , som anger vilken svensk lagstiftning som gäller för i landet utstationerad utländsk personal. Men när det gäller löner finns ingen lagstiftning. Den hittillsvarande rättstolkningen har varit att svenska fackföreningar har rätt att ställa krav på kollektivavtal för allt lönearbete som utförs i Sverige och är oförhindrade att vidta stridsåtgärder, till exempel blockad, för att driva fram överenskommelse. I svensk arbetsrätt har detta stöd genom Lex Britannia ett tillägg till Medbestämmandelagen som gjordes även i fall det utländska företaget har ett i hemlandet träffat kollektivavtal.

Två invändningar har rests. Den första är att svenska kollektivavtal är omfattande och sträcker sig avsevärt mycket längre när det gäller att definiera rättigheter och skyldigheter för arbetsgivare och arbetstagare än vad intentionen är med utstationeringsdirektivet, som ska säkerställa att skydds- och minimiregler iakttas. Till exempel ligger de svenska kollektivavtalens minimilöner på betydligt högre nivåer än lagstadgade minimilöner i andra länder. Den andra invändningen är att Lex Britannia kan ses som en diskriminering av utländska arbetsgivare. Arbetsdomstolen har fått ett utlåtande från EG-domstolen i dessa två frågor med anledning av Laval-målet en prövning om Byggnads hade rätt att försätta det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad i samband med ett skolbygge i Vaxholm