Falsk ischias triggerpunkter

Ischias är som regel inte farligt, men tecken på att något inte står rätt till. Ischiassmärtor lindras av att hålla kroppen i rörelse. Se därför till att motionera och röra på dig regelbundet för att underlätta läkningen. Foglossning hos gravida, som kan leda till att ischiasnerven kommer i kläm. Diskbråck kan också ge ischiassmärta. Diskbråck innebär att en disk som ligger mellan ryggradens kotor har brustit och buktar in mot ryggradskanalen. Detta är vanligt och gör oftast inte så ont, men om disken trycker mot ryggmärgen eller nervrötterna, kan det hända att du får ont i ryggen eller ischias. Oftast går smärtan över av sig själv efter en viss tid, men ibland kan det behövas en operation.

Falsk ischias rumpan

Falsk ischias kallas även för ischialgi och kan precis som äkta ischias orsaka smärta som sprider sig neråt benet. Smärtan brukar dock inte gå längre än till knät. Vid falsk ischias beror smärtan inte på att ischiasnerven har irriterats, utan på att musklerna i området är irriterade. Under en graviditet blir kroppens leder mer rörliga. Detta kan leda till problem med ryggsmärtor och foglossning. Ischias i samband med graviditet beror oftast på att bäckenet vidgat sig inför förlossningen, vilket som kan leda till att ischiasnerven kommer i kläm. Att få ischias under en graviditet är ovanligt. Oftast handlar det om symptom som liknar ischias, med ryggsmärta som strålar ut i benet, utan att ischiasnerven kommit i kläm. Symptomen vid ischias kan variera från person till person. Vissa upplever minimala symptom, medan andra har så ont att de får svårt att röra sig. Ischiassmärta orsakas oftast av ett tryck mot ischiasnervens rötter. Den påverkade nerven blir inflammerad, vilket leder till smärta, försämrad känsel och en svaghetskänsla i musklerna.

Det är vanligt är att ischiassmärtan blir värre, om du har benet sträckt och böjer kroppen framåt från höften. Smärta som strålar från ryggslutet ut mot höften och ner i ett eller båda benen oftast är det bara ena benet som påverkas.

Ischias test

Försvagade muskler, känselbortfall och domningar är oftast symptom på ischias som uppstått i samband med diskbråck. Symptomen vid falsk ischias är lindrigare. Smärtan är inte lika svår och sträcker sig sällan nedanför knäna. Känselbortfall förekommer inte heller. Om du får mycket svåra ryggsmärtor i kombination med hög feber , får svårt att kontrollera urin och avföring eller tappar känseln i underlivet, bör du söka vård akut. Behandlingen av ischias anpassas beroende på vad som orsakat smärtan. I de flesta fall är det viktigt att hålla sig i rörelse så mycket som möjligt. Lätt träning som promenader och simning brukar fungera bra. Om du känner smärta, kan du ta receptfria smärtstillande läkemedel. På apoteket kan du få råd om vad som passar bäst. Läkare kan också skriva ut starkare receptbelagda smärtstillande preparat, om det behövs. Vid falsk ischias kan muskelbehandling, massage eller justering av leder hjälpa. En fysioterapeut kan ge dig rehabiliteringsövningar att göra på egen hand.

Vid äkta ischias, där ischiasnerven har påverkats, bör du genomgå en medicinsk undersökning för att få rätt diagnos och vård. Detta är speciellt viktigt om det gäller ischias på grund av diskbråck. Många fall av diskbråck kan precis som ischias behandlas med rehabiliteringsövningar, ibland i kombination med smärtstillande läkemedel. Även yrken som involver arbetsställningar som sätter stress på ryggen kan bidra till ryggbesvär eller skador som ger upphov till ischiassmärta. Ischias är en klinisk diagnos som ställs utifrån sjukdomshistoria, riskfaktorer och en fysisk undersökning av patientens rygg och ben. Både en fysioterapeut och läkare kan ställa diagnosen.

Bästa sovställning vid ischias

Man brukar få göra olika rörelsetester för att undersökaren ska få en förståelse för var smärtan sitter och eventuellt vad det är som orsakar smärtan. Vanligt är att styrkan i vaderna testas genom att man får gå på tårna och hälarna. Ett annat test är att man ligger på rygg med raka ben. Undersökaren lyfter sedan långsamt upp benet på den smärtsamma sidan för att se i vilken vinkel det gör som mest ont. Om smärtan är som starkast när benet är lyft i mellan graders vinkel, är det ofta en indikation på ett diskbråck som trycker på ischiasnerven. Även en noggrann undersökning av benens kraft, känsel och reflexer utförs för att ta reda på vilken del av ischiasnerven som är påverkad för att kunna avgöra orsaken till ischiassmärtan och kunna rikta behandlingen bättre. En röntgen eller MR-undersökning utförs endast om det råder osäkerhet om vad som orsakar smärtan eller om besvären är så intensiva eller långvariga att man behöver mer information för att optimera behandlingen.

Den största skillnaden mellan riktig ischias och falsk ischias är egentligen vad smärtan orsakats av. Vid riktig ischias föreligger någon form av irritation eller tryck på ischiasnervens nervrötter i ländryggen, som till exempel ett diskbråck. Smärtan kan vara väldigt intensiv i sin karaktär och sträcker sig från ländryggen ända ner i benet och ut i tårna. Även känseln och styrkan i den sidan som drabbats kan vara påverkad. Vid ischias går smärtutstrålning i princip alltid nedanför knäleden ned mot foten. Falsk ischias är namnet på all smärta som strålar från rygg eller skinkan ner i låret, men som inte beror på en irritation av eller ett tryck på ischiasnerven. Det kan vara muskulär smärta som liknar ischiassmärta eller så kallad refererad smärta från andra strukturer som är irriterade. Refererad smärta innebär att andra nerver skickar felsignaler till hjärnan och är en vanlig orsak till ischiasliknande smärta. Varför man drabbas av falsk ischias kan bero på flera olika anledningar och precis som vid riktig ischias är det inte alltid självklart vad det är som orsakar smärtan.

Det är till exempel vanligt att piriformis blir irriterad på grund av överbelastning eller för mycket stillasittande. Piriformis är en liten muskel som sitter djupt inne i sätesmuskulaturen i rumpan. En irriterad piriformis ger ofta upphov till en stark smärta i skinkan som strålar ner i benet. Ett mer korrekt namn för falsk ischias som orsakats av en irriterad piriformis är piriformissyndrom. Falsk ischias kan göra väldigt ont, men smärtan är för det mesta inte lika intensiv som vid riktig ischias och kan komma och gå i perioder. Smärtan strålar sällan nedanför knät och det är ovanligt att domningar eller känselnedsättning i benen förekommer. Att vara fysisk aktiv så mycket man kan är viktigt för snabb återhämtning. Fysisk aktivitet är precis som vid mycket annat, den bästa behandlingen mot ischiassmärta. Däremot bör man undvika lyft som belastar ryggen om ischiasen beror på ett diskbråck.

Varför får man falsk ischias?

Har man drabbats av ischias ska man alltså fortsätta med sina vanliga vardagsaktiviteter så mycket som möjligt, samt få in träning i vardagen. Undvik långa perioder av sittande eller liggande då detta kan förvärra symtomen. Många upplever att värme hjälper mot smärtan. En värmeflaska eller ett varmt bad kan kännas lindrande. Smärtstillande läkemedel såsom ibuprofen, naproxen och diklofenak NSAID kan behövas när smärtan är som värst. I sällsynta fall om smärtan inte blir bättre med egenvård, kan en kortisoninjektion i ryggen eller sätesmusklerna beroende på bakomliggande orsak av en läkare eller en fysioterapeut som är utbildad i att ge injektioner ha effekt. Om det är en irritation i sätesmuskulaturen som orsakar besvären, kan anpassade stretchövningar som görs dagligen lindra ischiassmärtan. Vet man inte hur man ska komma igång med träningen, kan man kontakta en fysioterapeut som kan hjälpa till med en träningsplan. En fysioterapeut kan även tillhandahålla specifika styrke- och stretchövningar för ländrygg eller sätesmuskulaturen som kan lindra smärtan.

Det är aldrig gynnsamt att använda starka smärtstillande som opioider vid ischias, då dessa läkemedel dämpar nervsmärta dåligt. Opioider har även många biverkningar samt är starkt beroendeframkallande. Ischias är i regel inte farligt och går oftast över inom några veckor om man fortsätter att röra på sig. Man behöver inte nödvändigtvis söka vård för sina besvär. Vill man så kan man boka en tid på sin vårdcentral eller hos en fysioterapeut om man är orolig över smärtan eller vill få en diagnos. Sök alltid akut vård om din smärta har uppkommit efter en olycka eller om du samtidigt har problem med att hålla tätt för urin och avföring. Få tips och insikter om leder och hälsa till din inkorg.