Låneord eller lånord

Den första perioden, —, kallas för den runsvenska tiden eftersom de skriftliga källorna från den tiden är inskrifter med runor. Kristnandet på talet innebar kontakt med den europeiska kulturen. De följande perioderna, när källorna främst består av handskrifter med latinska bokstäver, kallas klassisk fornsvenska ca — och yngre fornsvenska ca — Under den klassiska fornsvenska perioden etablerar de medeltida landskapslagarna ett skriftligt svenskt lagspråk. Västgötalagen är den äldsta av de bevarade landskapslagarna. Den tros vara författad runt år Översättningen av Nya Testamentet har fått markera början på perioden äldre nysvenska. Reformationen och den första bibelöversättningen, Gustav Vasas bibel från , ledde till att latinet ersattes av svenskan som religiöst språk i Sverige. Utgivningen av Olof von Dalins tidskrift Then swänska Argus brukar få markera inledningen på yngre nysvenska. Tidskriften Argus — betydde mycket för att skapa en lite vardagligare svensk prosastil.

År genomfördes en stavningsreform. Text: Avdelningen Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen. Här följer en kort sammanställning om vad som inleder de olika perioderna och vad som utmärker dem — från runinskrift till våra dagar. Hällristning från bronsåldern i Tanum i Bohuslän. Perioder i svensk språkhistoria Urnordiska: före vikingatiden Det gemensamma språk som talades i Norden före vikingatiden kallas för urnordiska. Runsvenska: år — Ungefär från och med vikingatidens början omkring år kan man urskilja svenska som eget språk. Klassisk och yngre fornsvenska: år — De följande perioderna, när källorna främst består av handskrifter med latinska bokstäver, kallas klassisk fornsvenska ca — och yngre fornsvenska ca — Äldre nysvenska: år — Översättningen av Nya Testamentet har fått markera början på perioden äldre nysvenska. Yngre nysvenska: år — Utgivningen av Olof von Dalins tidskrift Then swänska Argus brukar få markera inledningen på yngre nysvenska.

Andra viktiga händelser Svea rikes lag blev stilledande för juridiskt språk för lång tid framöver. Svenska Akademien inrättades med uppdraget att verka för både litteraturen och språket. Viktiga publikationer därifrån är Leopolds avhandling om svensk rättstavning , Svenska Akademiens ordlista med första upplagan e upplagan , och Svenska Akademiens ordbok med första häftet Nusvenska: år — År genomfördes en stavningsreform. Andra viktiga händelser Språkriktighetshandboken Riktig svenska av Erik Wellander kom ut med första upplagan Den betydde mycket för uppfattningen om korrekt svenska till slutet på talet. Terminologiorganisationen TNC inrättades med stor utgivning av termlistor och hjälp vid terminologiarbete. Nedan följer en kronologisk genomgång och sammanfattning av olika inlånade ord och deras härkomst. De germanska språken avviker starkt från övriga indoeuropeiska språk. Sigmund Feist lanserade teorin att föregångaren till urgermanskan var ett blandspråk mellan indoeuropeiska erövrare och urbefolkningen i norra Europa.

Hit hör bland annat orden för vissa företeelser i Nordeuropa som var okända för indoeuropeerna som "skepp", "segel", "köl", "stork", "ål" och trädet "ask". Några ord har med krig och makt att göra som "svärd", "båge", "kung" och "knekt". Fram till fornsvensk tid kommer de flesta lånen till de germanska språken från latin. Orden som lånades in hörde ofta samman med transporter och handel carrus , kärra ; caupo , köpa.

Arabiska lånord i svenskan

Andra exempel på ord som lånats in till de germanska språken är vin , öre av aureus som betyder guldmynt. Ett fåtal ord har också lånats ut från olika germanska språk till latinet; latinska ganta har samma ursprung som svenskans gås. Lån från keltiska språk förekommer också till exempel orden järn och rik. Kristnandet av Sverige ledde till stora mängder lånord. Många kristna "fackord" finns kvar i svenskan som till exempel advent , altare , biskop , kloster , martyr och paradis. De flesta kyrkliga lån kom från latinet. Klosterväsendet tog troligen också med sig fackord som hörde till yrkesverksamheterna i kloster, till exempel ympa av latinska imputare. Lågtyskan hade en stor påverkan på svenskans ordförråd, främst på grund av Hansans inflytande i Sverige. Dessa lånord innefattade till exempel stads- och administrationsrelaterade ord som borgmästare , fogde , stad , yrkesbeteckningar som köpman , skomakare och snickare , handels- och affärsrelaterade ord som mynt och ränta , samt ord för "moderna" medeltidsideal som ära och hövisk.

Inflytandet underlättades av att lågtyskan redan innan stod väldigt nära de nordiska språken och delade en stor del av dess ordskatt. Exempelvis är köpman ett lågtyskt lånord, men både ordet köpa och man fanns tidigare i svenskan. Likaledes är borgare och hövisk lågtyska lån, men borg och hov är gamla arvord. Ord som fråga och språk hade redan svenska motsvarigheter i spöria och mal mål. I Lånord i Svenskan [ 16 ] skriver Edlund och Hene att det är troligt att de flesta lånen aldrig blev nedskrivna, många lågtyska ord var säkerligen modeord som försvann ganska snabbt ur svenskan och inte återfinns i källor. Under talet minskade Hansans makt. I samband med reformationen började allt fler ord komma från högtyskan, mycket tack var Martin Luthers bibel som influerade Gustav Vasas bibel. Många militära fackord lånades in från högtyskan, till exempel ammunition , furir , fältskär och gevär. Ord inom gruvdrift, bankväsende och ord för växter och djur var också vanliga inlån från högtyskan.

Många sjötermer lånades in från nederländskan. Under stormaktstiden hade man stormaktsdrömmar för svenskans räkning. Man tyckte att svenskan borde vara lika fint som franskan och tyskan. Fornforskaren Olof Rudbeck gick så långt angående detta att han hävdade att namnen på både de grekiska och romerska gudarna kunde härledas från svenskan.

Perioder i svensk språkhistoria

I samband med detta vaknade uppmärksamheten kring språkrensning , d. Under talet hade franskan stort inflytande på den europeiska kulturen och också på svenskan. Militära termer kasern , marin och pluton lånades in. Stora mängder adjektiv kom också in i svenskan till exempel blond , charmant , fatal , modern och populär. Många lån hade att göra med nöjesliv eller offentligt liv. Verksamhetsområden som fortfarande har många franska lånord är heminredning till exempel byrå och salong , teater till exempel aktör och replik och restaurangverksamhet till exempel champagne och kastrull. Mönstret för inlån av ord under talet liknar talets förutom att engelskans roll stärks ytterligare. Engelska inlån är till exempel bojkott , lokomotiv , pyjamas , trål och vinsch. De flesta inlånen från engelskan är namn på klädesplagg och tyger, termer inom kommunikation och sjöfart samt inom handel och politik. Franska ord lånas främst inom mode brosch och pantalonger , mat filé , färs och omelett och politik till exempel byråkrat och socialism.

Franska adjektivinlån är också vanliga. Tyska inlån förekommer också till exempel mauser , muta in och rutscha. Engelska lånord kännetecknar talet. Kommunikation, mode, nöjesliv, och sport är områden man lånat in många ord inom. Före lånade svenskan in ord som banta , bowling , boxning , budget , bunker , cocktail , cykel , elektricitet , export , fotboll , golf , handikapp , import , jobb , jogga , ketchup , kidnappning , kommitté , konservativ , logg , lunch , match , paj , pentry , räls , sandwich , smart , strejk , telegram , trend , trick , trubbel , träna , tuff , tunnel , turist och vinsch. Under nittonhundratalets senare decennium lånades många termer in inom bland annat teknik, kultur och livsstil, till exempel aerobics , agility , airbag , babyboom , backpacker , baglady , bitch , blogg , byline , cajun , chickenrace , chinos , clinch , crossover , fantasy , formatera , freak , grunge , hajp , hardcore , indiepop , jackpot , jamma , jukebox , massmedia , mingla , musikal , normcore , plack , pool , pushup , spam , techno , waila , vip , workout , yuppie och zappa.

Sedan medeltiden har en lång rad ord av olika slag lånats in från arabiskan, exempelvis alkohol , alkov , amiral , assegaj , atlas , chiffer , falafel , hasard , hijab , hummus , kaffe , kalif , kamfermadrass , keff , marsipan , nikab , papegoja , safari , schejk , sesam , siffra , soffa , taliban , talisman och zenit. Från andra utomeuropeiska språk har framför allt lånats ord på företeelser, maträtter, växter och djur som förekommer där dessa språken talas. Nedan ges ett axplock exempel. Från ryskan har lånats ord som balalajka , droska , glasnost , gulag , kolchos , kosack , kosmonaut , mammut , perestrojka , pirog , pogrom , samovar , sputnik , stäpp och vodka , från turkiskan kommer ord som bulgur , guss , hord , kalabalik , kebab , kiosk , turban och yoghurt , från hindi kommer lånorden avatar , bungalow , djungel , kaki , punsch , schampo , shaktimatta och veranda , och från japanskan kommer anime , hikikomori , karoshi , kawaii , manga , shiitake , sudoku , tsunami , umami och yukigassen.

Franska lånord i svenskan historia

Från de indoiranska språken har vi bland annat lånat orden basar , karavan , pyjamas , schack och socker , från malajiskan har lånats amok och orangutang , från kikongo schimpans och zebra , från polynesiskan tabu , från malabariskan betel , från kinesiskan silke , taikonaut , te och tyfon , från afrikaans apartheid , från wolof banan , från zulu vuvuzela , från hawaianska kommer wiki och från dharug bumerang. Svenskans fönster inlånades under medeltiden från lågtyska det långivande språket venster , som i sin tur har hämtats från utgångsspråkets latinets fenestra. Fördjupning: Pseudoanglicism. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. Läst 7 februari