Lågaffektivt bemötande expressen

Här står den första pedagogen och hjälper till att påminna om att hålla nere ljudvolymen. De sprang med glädje men rullet blev oftast till någon slags brottningsmatch där någon blev ledsen. Här, alldeles innan vi går in i klassrummet, är det ytterligare en station där man stannar till på vägen, letar upp sin glasspinne och lägger den i en låda. Här står även jag som pedagog och hjälper till att lägga en hand på de som behöver. Barnen förflyttar sig mellan de olika stationerna i grupper om fem.

Sidans innehåll i korthet:

Tanken är att minska stunder av väntande och köande. Lågaffektivt bemötande kommer från psykologen Bo Hejlskov Elvéns arbete. En av grundteorierna är att människor som kan uppföra sig, också gör det. Han menar också att vi måste skilja på att hantera och utvärdera problemsituationer och att det sällan går att lösa problem i affekt. Ingen orkar vara arg på någon annan hur länge som helst om den andra inte bråkar tillbaka. Jag har i många år faktiskt försökt ändra på elevernas beteende för att det ska passa in i min mall. Det fungerande inte. Det dränerade mig själv på energi.

Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro

Jag vände på det, nu försöker jag anpassa mitt beteende till vad eleverna behöver. Hur man vänder sig till elever. Hur man ger instruktioner. Man kan backa samtidigt som man ger en instruktion. Inte ha direkt ögonkontakt, det kan upplevas stressande för många. Jag försöker skapa en så lugn och stressfri miljö som möjligt med positiva förväntningar på eleverna. Det som kan vara svårt ibland är att alltid i alla situationer behålla lugnet själv och inte stressa upp sig, inte springa in i klassrummet. Det kan snarare eskalera situationer eller att det blir en konflikt, utan då samlar jag dem senare och tar det. För en förbipasserande kan det nog uppfattas som att jag inte tar tag i situationer, att jag inte hanterar dem. Medan det är precis tvärt om. Det är ett sätt att hantera den. Men där är det jätteviktigt att man har en relation innan så att man känner av om det här funkar, eller är det jag som istället kanske ska backa och ge dig lite utrymme?

Litteraturtips Organisation. Hälsa och miljö. Arbetsmiljö och säkerhet. Maten och måltiden. Pedagogisk miljö. Litteraturtips Hälsa och miljö. Etik och livsfrågor. Hållbar utveckling. Litteraturtips Värdegrund. Idébank: Färg och form. Idébank: Lek och rörelse.

Lågaffektivt bemötande gymnasiet

Idébank: Matematik, natur och teknik. Idébank: Material. Idébank: Musik och drama. Idébank: Recept. Idébank: Språk. Idébank: Traditioner. Idébank: Litteraturtips. Visa de senaste artiklarna. Goda och nyttiga mellanmål! Kooperativt lärande. Säfsta ekologiska förskola. Visa alla. Forskning om förskolans roll för barns psykiska hälsa. Forskare vid KI kritiska till digitaliseringsstrategin. Fotografier i dokumentationen. Undervisa i en digital praktik. Helena Ackesjö. Barns övergångar. Tarja Alatalo. Lärarens pedagogiska ledarskap. Karin Alnervik. Dokumentation och verksamhetsutveckling. Sofie Areljung. Mötet mellan naturvetenskap och estetiska uttryck. Lena Aronsson. Möten mellan olika kunskapsteorier. Benita Berg. Ny kunskapsöversikt om förskolan och psy Forskarna jagar hetta för svalkans skull. Särskilt stöd sätts inte alltid in i för Jonas kartlägger matallergier hos barn i Målstyrda aktiviteter påverkar samspelet Därför får inte alla barn rätt stöd i fö Anna Claesson Ahlin.

Anna Hellberg Björklund. Psykologi i förskolan. Anna Barsotti. Reggio Emilia i Italien. Barbro Bruce. Språk och kommunikation. Bodil Cronquist. Camilla Björklund. Matematik i förskolan.