Flytta måsägg

Bröst, undergump, övergump och stjärt är vita. Svarta yttre handpennor med stor vit fläck s. Den har ljust gulgröna ben och gul näbb. Huvudet är vitt på sommaren och gråstreckat på vintern, då också näbben blir grönare inne vid näbbroten, och den får ett svart streck som skiljer av den gula näbbspetsen. Den juvenila fiskmåsen har en brungrå spräcklig teckning på ovansidan, undersidan vattrat gråvit, och den har ett gråbrunt brett bröstband som går upp bakom nacken. Dess ben och näbben är rosa utom näbbspetsen som är svart. Den har ett brett ändband på stjärten som kontrasterar mot den vita övergumpen, som också har några grå prickar.

Duvbon

Undersidan av vingarna är precis som ovansidan grovt fläckade i gråbrunt. Fiskmåsen i sin första vinterdräkt har ruggat till en grå rygg. Det mesta av de brungrå bröstbandet är borta och benen har blivit ljusare rosa. Även näbben är mer distinkt färgad med rosa näbbrot och svart näbbspets. Den har fortfarande sitt distinkta ändband, huvudet är gråstreckat och vingundersidorna fläckiga i grått, svart och brunt. Fiskmåsen i sin andra vinterdräkt har inget brunspräckligt kvar i sin fjäderdräkt. Den är grå på ryggen och ovansida av vingarna. Stjärt, övergump, undergump, vingundersidor, kroppsidor och mestadelen av bröstet är helvit. Huvudet är gråstreckat. Benen är nu ljust gulgröna och näbben har ett kraftigt svart tvärband mellan den gulgröna näbbroten och den gråvita näbbspetsen. Fiskmåsar varierar i utseende varför det inte alltid går att underartsbestämma en fiskmås som inte befinner sig på sitt häckningsområde. Kortnäbbad mås är mycket lik fiskmåsen, men är något mindre med som namnet avslöjar relativt kort näbb.

Jämfört med nominatformen av fiskmås har den också mörkare grått på rygg och vingovansida. Fiskmåsen har vidare mer svart på vingspetsarna och mer mitt på huvudet vintertid. Näbben är även gulare och kan olikt kortnäbbad mås ha ett svart band även sommartid. Dräktmässigt skiljer den sig främst från nominatformen canus när fågeln är juvenil eller under första vintern. Kortnäbbad mås är då mycket mörkare med en brungrå fjäderdräkt. Under första vintern ljusnar dräkten något rnen förblir kontrastlös och saknar tydliga svarta eller vita partier. Ung fiskmås har då tydligt avgränsat smalt svart band på stjärten, tydliga brunaktiga spetsar på undre vingtäckarna och generellt vitare buk med mer spridd bandning och fläckning, särskilt på sidorna. Vidare uppvisar fiskmåsen också ett svagt band tvärs över armpennorna och mörka yttre handpennor underifrån. I ansiktet är den ljus runt näbbroten och i pannan, där ung kortnäbbad mås är typiskt brunstreckad.

Även under första sommaren har kortnäbbad mås en ljusbrun grundton där fiskmåsen av nominatformen är vit. Andra vintern har kortnäbbad mås fortfarande kvar ett suddigt svart ändband på stjärten, medan fiskmåsens är helvit. På sittande fågel syns också att kortnäbbad mås har svarta teckningar på några av tertialerna. Fiskmåsen lockar med välkända gnälliga "gia". Vid oro hörs ihärdiga "gli-u gli-u Det galande revirlätet beskrivs som "ke ke ke kliiih-a Alla läten är mer ljusröstade än gråtrutens motsvarande. Fiskmåsen häckar i en mängd olika biotoper i närheten av vatten som exempelvis stora sjöar, mindre skogstjärnar och utefter kusten. Utmed kusterna och vid stora insjöar häckar den ofta i stora kolonier. Den återfinns också i stadsmiljö, men inte i samma utsträckning som gråtruten. Kolonihäckande fåglar placerar bona rätt glest på marken med omkring en fyra meters lucka. Ensamhäckande par kan placera sitt bo lite varstans, på hustak, i träd eller på ett större stenblock på en åker.

Boet är en skålformad konstruktion av växtmaterial. Fiskmåsen häckar första gången vid tre till fem års ålder. Fiskmåsen är en allätare som ofta födosöker i närheten av människan och kan flyga långa sträckor från häckningsplatsen för att finna föda. Den tar fisk och fiskavfall, musslor , daggmask , hushållsavfall, insekter som. Internationella naturvårdsunionen IUCN bedömer hotstatus för fiskmås i bred mening, det vill säga inkorporerande kortnäbbad mås. Den sammanlagda populationen har ett mycket stort utbredningsområde på över 10 km² och världspopulationen uppskattas till mellan 1 och 4 individer. I Sverige har fiskmåsens utbredning och populationstäthet varierat.

Mås äter råtta

På talet expanderade arten och koloniserade bland annat skogsbygderna i Dalsland och det inre av Norrland. Det svenska beståndet av häckande fiskmåsar har uppskattats till mellan och par. Naturvårdsverket uppskattade i maj att trenden för den svenska populationen ur ett årsperspektiv är stabil. Senare studier visar dock att den numera minskar i antal, så pass att den upptas som nära hotad NT på Artdatabankens rödlista från Det vetenskapliga namnet Larus canus betyder "grå mås". Den äldsta kända nedskrivingen av ordet "fiskmås" härstammar från , men detta trivialnamn är med stor sannolikhet mycket äldre. Redan finns fiske maka omnämnd, men det är osäkert om det är fiskmås eller någon annan måsfågel som åsyftas. Ordet "mås" har germanskt ursprung. På fornsaxiska hette den mĕu , på medelnederländska mĕwe , på tyska mŏwe och på engelska mew. Det finns många dialektala namnformer för fiskmåsen i olika landskap som feskanåpa i Småland , [ 23 ] feskemåns i Värmland , [ 24 ] fiskmåke i Närke , [ 23 ] fiskmåns eller fiskmååns i Västergötland , [ 23 ] gjuse på Öland , [ 25 ] lövgjuse i Östergötland [ 25 ] och måga i norra Bohuslän [ 26 ].

Andra dialektala namn är måk, måke, fisk måse, måge, homåka, gale och glimås. Måsen förekommer ofta i folktron, dock är det ofta omöjligt att veta om det just är fiskmåsen som avses. En vanlig sägen är att måsen är själen från en avliden människa, och då ofta en skeppsbruten. Detta är förmodligen orsaken till att fiskmåsen på många håll ej har fått dödas. Exempelvis trodde man i delar av Finland att det blev ett dåligt skördeår om den häckade långt från sjön, och i Torslunda i Skåne sade man att det blev ett gott år om fiskmåsen följde nära efter harven eller plogen. På flera håll tolkades det som att det skulle bli oväder om fiskmåsarna från havet flög in över land. På Tjörn sade man förr att fiskmåsen skriker: "Se silla! Från: IUCN Version Läst 22 februari Finlands Artdatacenter. Läst 22 mars Clements, T. Mats Forslund säger att du fortfarande kan ha chansen: — Det är från och med nu och ett par veckor framåt kanske.

Ljud som skrämmer fåglar

Då kan de bli arga. Måsarna vill skydda sina ungar Fiskmåsarna kan alltså försöka att skrämmas genom att skrika högt och dyka ner mot oss människor. Ju större ungarna blir desto mer vill fiskmåsarna försvara dem: — När ungarna har blivit stora, strax innan de kan flyga, då försvarar föräldrarna väldigt intensivt. Men det skiljer från par till par också.

Om Klartext

Vissa individer försvarar väldigt intensivt, andra lite mindre. Det finns flera olika fåglar som kallas måsar och den mest kända är fiskmåsen. De finns ofta i närheten av havet eller någon sjö. Ibland flyttar de också in i städerna. Måsarna blir gamla Måsarna tycker om att lägga sina ägg på samma ställe varje år och de kan bli väldigt gamla, säger Mats Forslund: — En vanlig fiskmås kan bli mellan 15 och 20 år. Det är nog inte så ovanligt i alla fall. Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Senaste avsnittet finns alltid här klockan sju och klockan nio varje vardag.