Immunsystemets funktion, antikroppars roll samt immunitet vid covid-19

Det kan finnas några undantag. Cecilia Odlind: Det går liksom inte att säga att om man saknar antikroppar så har man inte haft covid? Gunilla Karlsson Hedestam: Nej är inte helt säkert, men det är ändå ett ganska starkt korrelat. Cecilia Odlind: Vi har en lyssnare som hört av sig som säger att hon har arbetat med covidsmittade i äldrevård utan skyddsutrustning och dessutom bor tillsammans med en familj där tre av fem har haft covid men ändå inte har antikroppar. Är man då bara väldigt bra på att tvätta händerna? Eller kan man trots allt har haft sjukan?

Vad är antikroppar?

Gunilla Karlsson Hedestam: Ja, om man inte haft några symtom och inte har antikroppar, då är ju allra troligast att man inte har haft det. Om man har haft symtom och inte har antikroppar eller då tycker sig ha varit omkring massor med människor som har haft det och man själv inte har antikroppar, då kan det vara så att man har använt ett test som inte är speciellt känsligt. För det finns hundratals tester, antikroppstester. En del av de som används väldigt flitigt, särskilt av kommersiella aktörer nere på stan, är inte de känsligaste utan de kan missa procent. Då kan man ju gå till ett lab och be om att få ett test med möjligtvis en känsligare metod. Men, har man inte haft några symtom då är ju allra troligast att man inte haft det. Man kanske inte har varit exponerad mot en person som sprider väldigt mycket. Andreas Andersson: En till lyssnarfråga: Hur kan man ha varit positiv i covidtest och sedan inte ha antikroppar? Kan man ha olika slags antikroppar, kan de vara starkare, bättre eller synligare?

Gunilla Karlsson Hedestam: Det här hänger ihop lite med de två tidigare frågorna. Dels vet vi att när man mäter personer som har haft en positiv PCR, i riktigt stora studier, då ser man att det ungefär är 90 procent som har antikroppar. Någon andel finns ju där som antagligen har så pass låga nivåer att de inte går att mäta eller inga alls. Den procentsatsen finns ju där. Antingen det eller att man helt enkelt använt en av de här okänsliga testerna. Korta svaret är att antingen har man väldigt låga nivåer som inte går att mäta, eller så har man använt ett dåligt test. Cecilia Odlind: Måste man ha en viss mängd av virus för att antikroppar ska bildas? Gunilla Karlsson Hedestam: Det här blir ju som en definitionsfråga. Har man haft infektionen när man haft en exponering och fått lite viruspartiklar i sina luftvägar, men det tog inte? Den möjligheten finns ju också att man faktiskt fick en sådan mild exponering att man hade så effektiva barriärer så att infektionen aldrig tog, så att säga.

Visst, mängden spelar roll. Är man exponerad mot personer som är väldigt sjuka så har ju de mer virus, då är exponeringsrisken lite större. Mängden viruspartiklar spelar roll. Cecilia Odlind: Vet du exempel på svårt sjuka patienter som inte bildat antikroppar? Gunilla Karlsson Hedestam: Nej, av alla som har sökt sjukhusvård i alla studier jag är medveten om så har man positivt svar på antikroppar. Gunilla Karlsson Hedestam: Man mäter antikroppar genom att framställa den komponent man vill mäta svaret mot. Det kan vara ett virusprotein till exempel, och sedan har man då olika sätt att detektera om antikroppar har bundit. Det kan vara med hjälp av fluorescens eller med någonting som framkallar en färg så att man ser att man får ett positivt svar eller negativt svar. Gunilla Karlsson Hedestam: En antikropp är en molekyl, ett protein, som cirkulerar i vårt blod, vi har ganska höga koncentrationer av antikroppar i blodet. De är alltså en del av immunsystemets sätt att markera att här har det kommit in något främmande och de hjälper immunsystemet att ta hand om infektionen, eller kanske till och med helt enkelt blockera ett virus från att kunna ta sig in i våra celler.

Gunilla Karlsson Hedestam: Det beror också på hur länge man hade viruset för det är viruset som driver på och stimulerar immunsvaret. Vid en mer långdragen infektion har det här pågått längre och man har helt enkelt aktiverat mer B-celler som producerar mer antikroppar. Så koncentrationen blir mycket högre. Då börjar man på en högre nivå och sedan börjar den klinga av. Det här kinetiken, hur snabbt antikropparna bryts ner, och B-celler slutar producera nya antikroppar, den är egentligen ganska konstant oavsett vilken infektion man har haft. Man ska inte gå omkring med skyhöga antikroppar mot allt som man någonsin har varit infekterad mot. Det skulle ju inte fungera. Det är naturligt att det ska komma ner till en slags grundnivå. Det beror alltså på hur stark infektion du hade från början. Tittar man i normalbefolkningen som har haft mild infektion - och nu har man kunnat följa det i snart tio månader, kanske snart ett år - då har de flesta kvar antikropparna.

De flesta börjar på en så pass bra nivå att de försvinner inte på ett år. Jag tror att i de flesta fall, kanske det är procent som har börjat falla under detektionsnivå på ett år. Skulle man få en ny exponering, då kommer de igång jättesnabbt och producerar mycket antikroppar väldigt snabbt. Andreas Andersson: Fast man kanske hinner känna av det i alla fall, om man blir exponerad igen innan immunsystemet har dragit i gång. Gunilla Karlsson Hedestam: Jag tror faktiskt att i de allra flesta fall så har man ett så pass gott skydd att man får en asymtomatisk infektion. Men visst, det skulle kunna vara så att man får en liten, mildare variant. Det är också väldigt individuellt. Andreas Andersson: Det är nog många annars som kanske hade antikroppar i somras och så går man och testar det igen och så har man inte det och blir orolig. Gunilla Karlsson Hedestam: Ja, de har kanske även lite cirkulerande antikroppar kvar också, men under detektionsnivå.

En infektion, det är ju jämförbart med att ha fått en fullgod vaccination. Det är exakt samma mekanismer. Har du haft infektionen, då har du en viss nivå av antikroppar. Du har dina minnesceller som snabbt kan komma i gång och det är precis det man har efter vaccination också. Gunilla Karlsson Hedestam: Utslaget i Sverige finns det ingen studie som är gjord. Man har tittat i olika delar. Man har tittat i vissa städer, i vissa regioner. Vi har till exempel gjort en studie där vi tittat på blodgivare och gravida kvinnor i Stockholm där vi kunnat följa ungefär hundra personer varje vecka under vissa perioder och då ser man att antikroppssvaret tydligt går upp under I februari så låg det på ungefär 19 procent, i den här gruppen i Stockholm. Då kan vi ganska säkert säga att det ligger inte lika högt i Sverige som helhet, eftersom det har varit mycket mindre smittspridning i andra delar av landet och framför allt utanför storstäderna. Men i de delar där det har varit mycket smittspridning och där man tittar i en grupp personer som har rört sig ute i samhället, som då denna grupp vi har tittat på, då kan det nog ligga runt någonstans mellan procent nu.

Men det är alltså jätteviktigt att vara tydlig med vilken grupp man tittar på. Det har också gjorts liknande studier runt om i världen, och då ser man att man kommer upp i de siffrorna i flera storstäder. Men det har inte gjorts en komplett prevalens-studie över hela Sverige så att man kan säga med säkerhet. Gunilla Karlsson Hedestam: Jag tycker att det är varken eller. Nu, med den här smittspridningen vi har haft så ser vi att det är väldigt många människor som fortfarande inte har haft infektionen. Det gör att det är så viktigt att fortsatt ha åtgärder. Jag skulle säga att det var väldigt förvirrande i våras, för då var det många aktörer som gick ut med olika procentsatser. Man tittade i olika grupper och det kom många rubriker om att nu har vi si många procent eller så många procent. I våras i Stockholm låg vi inte högre än cirka sju procent. Då pratar jag om någonstans i maj eller juni. Sedan dess har det ju sakteligen blivit mer och mer, men det fanns ju redan i våras många som talade om att vi låg på 20, 30, till och med 40 procents immunitet i Stockholm, och det var ju prematur så att säga.

Det var baserat på studier som kanske gjordes på utvalda grupper, personer som hade gått och testat sig för att de hade symptom, och då är det ju inte en representation från populationen i helhet. Det är viktigt, när man går ut med en procentsats att säga tydligt vem det är vi har tittat i.

Transkribering av # Hur funkar antikroppar? | Karolinska Institutet

Vilken åldersgrupp, vilken kategori människor. Gör man inte det så blir det bara förvirrande och det är ju olyckligt för att det kan ju till och med vara så att man baserar vissa åtgärder på data som inte representerar befolkningen generellt. Andreas Andersson: Men om man jämför med tidigare coronavirus och hur de har spritts, är det ens relevant att kika på? Gunilla Karlsson Hedestam: Ja, det har ju varit något man tittar på i de kliniska labben att man har haft en viss provtagning mot de här vanliga coronavirusarna. Men det har aldrig varit fo på att göra några riktiga studier. Det finns inte den här typen av zero prevalens-data över hela landet som man skulle vilja. Nu när det kommer ett sånt här coronavirus, då blir ju alla mycket mer intresserad av de andra coronavirusen också. Jag kan tänka mig att en del sådant här kanske är retroaktivt för att det finns serumprover sparade i olika biobanker. Det vi vet från de andra coronavirusarna är att de har ett cykliskt beteende, alltså de kommer och går.

En del av dem kommer ungefär varannan säsong och då ser man då att det inte ger några allvarliga infektioner i de flesta fall. Men man kan ändå se att det troligen är så att immuniteten droppar av och så kan man få dem igen och så droppar av och så går i cykler. Men för det här viruset så får vi helt enkelt följa och se hur det här kommer bete sig. Andreas Andersson: Inte minst internationellt så har det ibland framställts som att Sverige inte har vidtagit alla åtgärder alls. Det är inte riktigt korrekt, men med de åtgärder som har vidtagits så har vi nu ungefär 20 procent i Stockholm som har antikroppar i andra länder där man har vidtagit mycket mer drakoniska åtgärder, typ lockdowns där är det så att vissa har drabbats hårdare. Andra mycket mildare, men går att dra några slutsatser om hur smittsamt det här faktiskt är mot den bakgrunden. Gunilla Karlsson Hedestam: Det är blir väldigt beroende på hur tätbefolkade vi är, tror jag. Det är därför man inte ska göra så mycket jämförelser med länder som har annan demografi än oss själva, så att säga.

Vi har gjort en del åtgärder som du säger, men jag tror att vi har haft väldigt hög smittspridning hela tiden, så att mer hade ju behövts. Hur smittsamt viruset är, den bästa jämförelsen, det är svårt att jämföra med ett annat coronavirus eller en annan typ av virus helt och hållet. Men jämför man med de nya varianterna som kommer så ser man ju väldigt tydliga effekter av till exempel den brittiska varianten som är mer infektiösa och sprider sig snabbare. Där kan man verkligen jämföra äpplen och äpplen om inte äpplen och päron. Då ser man att kommer det en variant som är mer smittsam då speglar det sig väldigt snabbt i epidemiologin. Det är andra statistiken helt enkelt. Det är därför det så viktigt har koll på varianterna. Det finns i alla fall några studier, säkert en hel del nu, som visar att det ökar bindningen till ACE2, den här receptorn helt enkelt. Det blir bara mer effektivt på att ta sig in i cellerna. Sedan är det: Vad har det för konsekvens?

Blir det mer virus producerat i varje person eller kommer det krävas mindre virus, antal viruspartiklar, för att infektera en ny person? Det är mycket som inte är uträtt. Rent molekylärt så tror att mutationerna som den brittiska varianten har plockat upp ger viruset en viss fördel. Cecilia Odlind: En lyssnarfråga igen: Kan antikroppar mot covid skydda mot annan corona eller möjligen influensa? Gunilla Karlsson Hedestam: Nej, de är så pass olika och antikropparna binder så specifikt. Det är så det hela är uppbyggt. Skulle vi haft ett skydd av de tidigare coronavirusarna, då hade ju SARS-CoV-2 aldrig kunnat komma och sprida sig som en löpeld, så att säga. Så det är ju som en negativ kontroll. För immunsystemet, är det ett nytt virus som vi måste göra nya antikroppar mot. Sedan är det en sådan här dröm att man ska kunna hitta antikroppar och ett sätt att stimulera antikroppar genom ett vaccin som kan då skydda bredare, som skulle i teorin kunna skydda mot SARS-CoV-2 och framtida coronavirus.

Att man hittar något gemensamt som ett vaccin skulle kunna skydda mot det. Det är ju en dröm hos forskarna, men än så länge så finns det alltså inte. Andreas Andersson: Det har varit mycket prat om T-celler och B-celler och sådana saker i immunförsvaret, men hur kompletterar T-celler immunförsvaret vid covid? Gunilla Karlsson Hedestam: T-celler är generellt väldigt viktiga att ha när man väl har blivit infekterad, därför att de hjälper till att rensa bort celler som har blivit virusinfekterade. Det är ett jätteviktigt komplement vid etablerad infektion. De har inte samma roll vad det gäller att skydda mot inkommande virus som antikroppar har. För antikroppar är lösliga molekyler som cirkulerar runt och försöker hitta de här inkräktarna direkt. Antikroppar är alltså produkten från B-celler. T- och B-celler kommer igång ganska parallellt vid en infektion med den här typen av vaccin vi nu får. De samarbetar, absolut. Det är en synergieffekt man får av cellerna vid i stort sett alla virusinfektioner så har de sina tydliga funktioner.

B-celler producerar antikroppar som kan blockera inkommande viruspartiklar. T-celler kan slå ut virusinfekterade celler och T-celler kommer också i lite olika subtyper och en del av T-cellerna producerar signalämnen som stimulerar B-cellerna. Det är absolut ett samarbete mellan de här cellerna. Andreas Andersson: Skulle man kunna tänka sig ett förlopp där man har ett T-cellsvar, men inga antikroppar efter att ha haft covid? Gunilla Karlsson Hedestam: Inte ett specifikt T-cellsvar mot just det här viruset, bara. T-celler känner igen väldigt små komponenter av virus. Då kan det finnas vissa som är konserverade mellan olika coronavirus. Som vi sade nyss så känner antikropparna inte igen sina kusincoronavirus. De känner igen det specifika coronaviruset de drogs igång av. Men T-cellerna kan känna igen coronavirus som man haft tidigare i livet. De här snälla förkylningsvirusarna. Det är alltså inte ett diagnostiskt sätt att mäta genomgången infektion.

För att det kan likaväl vara att man har haft tidigare coronavirus. Så har man bara T-celler och inga antikroppar är det troligen så att man bär på de här korsreaktiva T-cellerna från tidigare infektioner, inte den nuvarande pandemin. Gunilla Karlsson Hedestam: Nej, de skyddar inte mot att få infektionen. Sedan när man väl får infektionen kan de kanske bidra lite grann. Men ett vaccin som bara inducera T-celler skulle ju inte fungera till exempel, utan man måste ju ha antikropparna där. Andreas Andersson: Mot bakgrund av det, tycker du att det verkar vettigt och att investera kronor i att gör ett T-celltest? Gunilla Karlsson Hedestam: Nej, det gör jag inte, för jag tror inte att allmänheten förstår riktigt vad de ska göra med den informationen. För det testsvaret säger ju ingenting om man har skydd eller inte. Cecilia Odlind: Du sa förut att nästan alla som har haft covid har antikroppar. Kan man ha långtidscovid utan att bära på antikroppar? Gunilla Karlsson Hedestam: Det tror jag ingen vet svaret på, för att har man inte haft en positiv PCR, att man har verifierad infektion, då är det väldigt svårt, tyvärr, att veta om man får symptom, vad de beror på.

Har man inte något positivt PCR-test och inga antikroppar, men känner symptom som påminner om långtidscovid. Ja, det finns en teoretisk möjlighet att man då hör till dem som inte fick något antikroppssvar. Men det är ju jättesvårt tyvärr att ge de personerna en säker diagnos. Jag tror framöver så kommer man göra mycket mer studier på det här, men det finns alltså inte den typen av information för alla som känner att de undrar, om de hade det eller inte. Så det är ju ett jättestort problem, och det är ju en anledning till att ha en stor kapacitet för testning, tidigt. Så att folk i alla fall har den informationen från början. Gunilla Karlsson Hedestam: Ja, för då har man lättare att få hjälp vidare i vården sedan. Andreas Andersson: En spekulativ fråga på det temat: Vi känner nog alla att vissa saker kommer att återgå till som det var innan, men en del grejer kommer nog fortsätta vara annorlunda. Men om du med din insikt skulle gissa, tror du att vi kommer få en annan förståelse för samhället, att vi måste ha en latent kapacitet för testning och att vi behöver låta den kapaciteten finnas även när vi börjar glömma den här pandemin om några år?

Gunilla Karlsson Hedestam: Ja, jag hoppas verkligen det. Vi har ju aldrig haft en sådan här situation när ett virus som sprider sig globalt så snabbt så att hela världen påverkas.

Antikroppar – på gott och ont - Uppsala universitet

Det är ju faktiskt första gången som det sker. Alla har ju fått lära sig på vägen. Det hoppas jag verkligen leder till att man tänker beredskap och att man tänker just det här att testning ska komma igång snabbt. Dokumentera så att alla så att säga har den bästa chansen att få uppföljning och vård, de som behöver. Jag tror att tittar man till ett historiskt perspektiv så finns säkert personer som lider av efterdyningar av andra virusinfektioner, alltså andra virus som kan ge besvärliga trötthetssyndrom och så vidare. Men de kanske aldrig liksom fick den uppföljningen, därför att det kopplades inte ihop med infektionen. Det var inte tillräckligt många så att det togs på allvar. Nu kan man inte ignorera problemet. Det kommer förhoppningsvis leda till en större förståelse om det, hur virus generellt kan ge sådana här långdragna syndrom efteråt, hos vissa. Andreas Andersson: Den som är nyfiken på just det där kan ju med fördel lyssna på avsnittet vi gjorde med Jonas F Ludvigsson och spanska sjukan.

Där berättar han om en släkting som han hade som fick spanska sjukan att typ aldrig blev sig själv igen, hela livet, apropå långtidseffekter av infektioner. Cecilia Odlind: Han pratade ju också om att det blev väldigt mycket mer inläggningar på psykiatriska kliniker och utbredd trötthetsproblematik efter spanska sjukan. Gunilla Karlsson Hedestam: Ja, och det är väl säkert inte många som har det historiska perspektivet som sagt, men det finns ju andra virus också, där vissa drabbas på ett sådant här sätt. Jag tror i det sammanhanget är det viktigt att återigen lyfta vikten av vaccin. Många av oss har tur och får en mild infektion och sedan går man tillbaka till sitt normala jag, men de som hade oturen att få infektionen och sedan få långdragna syndrom, de hade ju verkligen hellre velat ha vaccinet, skulle man tänka sig. Vikten av att vaccinera blir så tydlig då för att ett vaccin är ett temporärt sätt att stimulera immunsystemet. Du får samma fina minnesceller och antikroppar som du kan få av infektionen.

Antikroppar – på gott och ont

Men på ett kontrollerat sätt. En infektion är mycket mer oberäknelig och den slår så olika i olika personer. Cecilia Odlind: Det är en del av ett EU-finansierat projekt vars mål är att producera antikroppar som blockerar SARS-CoVs förmåga att infektera celler, så kallade neutraliserande antikroppar. Kan du berätta hur det fungerar? SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet — och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar. Viktigt meddelande: Viktigt meddelande till allmänheten i Åre i Åre kommun, Jämtlands län. Uppdaterad 29 november Publicerad 29 november Självisolering innan julfirande Och med julhelgen som kryper närmre finns det fortfarande frågetecken kring hur och om man kan fira med släkt och vänner, speciellt med de som tillhör en riskgrupp. Nytt besked: Detta gäller för personer med antikroppar.

Tegnell: Tillfrisknade från covid kan besöka riskgrupper. Ladda ner appen nu! Senaste avsnittet i SVT Play. Special · Bygg din varukorg — hur dyr är maten?