Rättstavning svenska

Vädret växlar nästan ständigt. Två vädersituationer över Skandinavien. I den vänstra bilden kommer strömningen i de högre luftlagren, som styr lågtrycksbanorna, rakt från väster. Under hela sin historia har människan försökt att påverka vädret genom att t. Under en stor del. När det gäller att fastställa sambandet mellan enskilda historiska händelser och det rådande väderläget före mitten av talet utgör avsaknaden av regelbundna standardiserade observationer ett stort. Uppslagsverket väder. Enkel Lång. Testa NE. Information om artikeln Visa Stäng. Medverkande Anders Persson Källangivelse. Trycket minskar med höjden över havet eftersom mängden luft ovanför minskar. Lufttrycket är dock inte konstant vid en viss höjd över havet, utan beror i hög grad på förekomsten av högtrycksområden respektive lågtrycksområden som bildas av uppvärmning av atmosfären från solstrålningen. Vind är storskaliga rörelser i atmosfären. Vindar skapas av horisontella skillnader i atmosfärstrycket och kan röra sig i alla riktningar - horisontellt , vertikalt och i virvlar.

På jorden har för trakten typiska och årligen återkommande vindar av speciell typ har ofta givits speciella namn, som exempelvis Harmattan , Monsun och Sirocco. Vindstyrka mäter vindens effekter snarare än den aktuella vindhastigheten och kan anges enligt Beauforts skala.

Lugn och ro webbkryss

Vindriktning mäts med en vindflöjel. Enkel vindmätning kan även ske med en vindstrut som snabbt ger en känsla för vindhastighet och vindriktning. Vinden har en utjämnande verkan både på tryck och temperatur. Vinden är intressant för möjligheten att utvinna energi ur vindkraften genom exempelvis väderkvarnar och vindkraftverk. Kraftiga vindar kan vara förödande genom stormar , orkaner och intensiva virvelvindar, tromber. Fuktighet är ett mått på mängden eller andelen vattenånga som finns i atmosfären. Fuktigheten kan anges antingen som absolut eller relativ fuktighet. Relativ fuktighet anges andelen vattenånga i förhållande till den maximalt möjliga ångmängden vid aktuell temperatur, i procent. För att mäta fuktigheten används en hygrometer eller en psykrometer. På jorden skapas luftfuktigheten genom direkt avdunstning från bland annat vattensamlingar, is och marken. Detta kallas för evaporation. Växter avger även vattenånga genom transpiration. Moln är iakttagbara ansamlingar av mycket små vattendroppar eller iskristaller i jordens eller någon annan himlakropps atmosfär.

Dimma är moln som når markytan och där sikten är mindre än 1 kilometer. Är sikten mellan 1 kilometer och 1 mil talar man istället om fukt dis. Moln kan förekomma i många olika former och även färger. Det finns ett klassificeringssystem som delar upp moln beroende på höjdläge och utseende. Molnigheten är intressant för människor då den begränsar solstrålningen på marken och leder ibland till nederbörd.

Regnradar.se

Dimma har alltid utgjort problem för människor i trafik både till sjöss och på land. Nederbörd är ett meteorologiskt samlingsnamn för olika former av materia som faller från himlen. På jorden är det framförallt nerfall av vatten som avses. Vattennederbörd förekommer bland annat i form av regn , snö och hagel. Ofta anges mängden nederbörd i millimeter , vilket då syftar till hur högt vattnet i flytande form skulle nå ovan marken ifall det inte sjönk undan. Snö brukar räknas i centimeter, men då räknar man inte snöfallet utan det liggande snötäcket, eftersom det inte flyter undan på samma sätt som vatten. Väder med snö och kyla är typiskt för vintern och kallas därför vinterväder eller ibland overallväder. För att nederbörd ska bildas krävs luftfuktighet, kondensationskärnor och avkylning. Tre viktiga typer av nederbörd är orografisk nederbörd , frontal nederbörd och konvektiv nederbörd. På andra planeter förekommer nederbörd av annan materia än vatten.

Exempelvis tror man att det regnar metan på Titan. Nederbörden på jorden har avgörande inflytande på allt levande då den har stor betydelse för tillgången av vatten. Samtidigt som regn ibland kan rädda en gröda, kan den en annan gång vara helt förödande. Att prognosticera nederbörd och tekniska hjälpmedel för att styra vattentillgång har blivit mycket viktigt. Åska är ljudet från blixtar som är elektriska urladdningar i atmosfären. Dessa elektriska urladdningar alstrar mycket stor värme under bråkdelar av en sekund. Denna värme gör att luftens molekyler sätts i rörelse. Detta upplever vi som åskans karakteristiska ljud Åskknallar, åskdunder, åskmuller. Åska förekommer ofta i samband med cumulonimbusmoln. Bland ovanligare väderfenomen finns bland annat stoftvirvlar , tromber , Sankt Elmseld , halofenomen och fata morgana. Allt väder skapas av solens strålning. Det gäller jorden såväl som andra planeter och månar i solsystemet med atmosfär.

Grunden är de temperaturskillnader som uppstår genom att solen värmer upp vissa platser mer än andra. Vädret påverkas sedan av andra faktorer, som exempelvis ytbeskaffenhet på himlakroppens yta eller Corioliskraften. Vädersystem har olika storlek och man brukar dela in dem i tre storlekar. Planetära vädersystem uppstår genom att vissa områden på den aktuella himlakroppen får mer solenergi per ytenhet än andra. På jorden gäller det förhållande för områden nära ekvatorn jämför med områden närmare polerna. Exempel på vädersystem i denna skala är monsun och passadvindar. Hadleycellerna är också inblandade i dessa planetära vädersystem. Till storskaliga vädersystem hör högtrycks - och lågtryckssystem. En skillnad i temperatur leder till tryckskillnader. En varm yta värmer luften ovanför den, varvid luften utvidgas och stiger, vilket leder till att lufttrycket just där minskar. På andra närliggande, kallare platser är lufttrycket större och från dessa platser strömmar luften mot det lägre trycket och en vind uppstår.

En så kallad lufttrycksgradient beskriver mot vilken riktning och i vilken takt lufttrycket skiljer sig mest och det är längs denna gradient som vinden blåser. Rotationen hos en planet medför skapandet av en storskalig vindrotation av på grund av Corioliskraften. I den minsta skalan, så kallade mesoskaliga vädersystem , beror vädret framförallt på olika ytunderlag på olika ställen på den aktuella planeten. Det kan till exempel vara hav , skogar , islandskap och städer som har olika fysiska egenskaper, som reflektionsförmåga albedo , jämnhet eller fuktinnehåll, och därför fångar in olika mycket solenergi. Väder i denna skala inkluderar sjöbris och åska. På jorden ger den stora temperaturkontrasten mellan polerna och luften närmare ekvatorn på jorden upphov till jetströmmarna. Vädret mellan latitud 10 och 70 styrs mycket av instabiliteten hos jetströmmarna och beror på så kallad baroklinisk instabilitet. På grund av vinkeln mellan jordens rotationsaxel och en linje vinkelrät mot jordbanans plan, den så kallade axellutningen eller oblikviteten, träffar solstrålarna jordytan med olika vinkel på olika tider av året.

I juni är axeln lutad mot solen på norra halvklotet, vilket gör att solstrålarna träffar jordytan mer direkt än i december.

Vanliga felstavningar

Detta orsakar årstider. De så kallade Milanković-cyklerna bestämmer hur solenergin träffar olika delar av jorden över långa tidsrymder, vilket påverkar klimatet. Solen styr även indirekt nederbörden. Om luften värms upp över vatten så att även vattnet blir uppvärmt, börjar vattnet stiga som ånga. När ångan nått en höjd där den kan kondenseras bildas moln. Molnen blir alltmer mättade med ånga. Till slut måste de tömmas på vatten, vilket når jordytan i olika nederbördsformer beroende på den lokala temperaturen. Vädret kan observeras mer eller mindre vetenskapligt. Vid väderobservationer används väderstationer där värdena hos ett antal vädervariabler noteras. De vanligaste vädervariablerna är. På jorden förekommer väderfenomen som vind , moln , regn , snö , dimma och sandstormar. Vädret ansvarar även för naturkatastrofer som tromber eller tropiska cykloner. Nästan all väderfenomen sker i troposfären. Det förekommer även väder i stratosfären som kan påverka vädret i troposfären, men man har inte så mycket kunskaper om dessa mekanismer ännu.

Jordens atmosfär är ett kaotiskt system, där en liten ändring i en del av systemet kan med tiden leda till stora effekter på systemet som helhet. Detta brukas kallas fjärilseffekten , vilket anspelar på idén att en fjärils fladdrande på en plats kan leda till en orkan någon annanstans på Jorden.

Ta det lugnt synonym

Att atmosfären utgör ett kaotiskt system gör det svårt att göra noggranna prediktioner av vädret mer än några dagar i förväg. Ett flertal väderfenomen kan leda till omformning av landskapet. Temperaturskillnader, nederbörd och vindnötning bidrar till vittring som bryter ner bergarter. Vittringen kan ske mekaniskt eller kemiskt. Vind och nederbörd kan även leda till erosion i vilket jord och berg förflyttas. Väder har spelat en stor och ibland avgörande roll i världens historia. Förutom klimatförändringar som drivit eller gett möjligheter för förflyttning av människogrupper exempelvis ökenspridning i mellanöstern och skapandet av landtungor under istider har extremt väder direkt inverkat på historiens gång. Exempelvis klarade sig Japan undan två invasionsförsök av stora flottor med mongoler ledda av Khubilai khan , år och , då tropiska cykloner , kallade Kamikaze , förstörde stora delar av flottorna. Ett annat exempel är orkanen Katrina som lade hela staden New Orleans under vatten och tvingade samtliga invånare att tillfälligt fly staden.

Även om vädret drastiskt kan påverka människan, kan det även på verkan mänskligheten på enklare sätt. Exempelvis påverkas människans immunförsvar av extrem värme eller kyla. Att göra väderleksprognoser innebär att man tillämpar vetenskaplig kunskap för att förutsäga atmosfärens tillstånd i framtiden. Innan man utvecklade vetenskapliga prognosmetoder fanns en utbredd användning av så kallade vädermärken för att förklara och förutsäga vädret i framtiden. Ett exempel är "Om Anders braskar ska julen slaska", vilket innebär att om det är kallt den 30 november, då Anders har namnsdag, så blir det varmt väder till jul.