Ont i sidan av ryggen vid revbenen

I vissa fall är operation ett alternativ, när annan behandling inte hjälper. Ont i ryggen Det är mycket vanligt att ha ont i ryggen. Vad är ryggont? Orsak till ryggont. Om du har ont i ryggen kan det bero på skada inflammation muskelspänningar förändringar i skelettet underliggande sjukdom. Dåliga arbetsställningar kan orsaka ryggont om du till exempel lyfter tungt böjer och vrider kroppen när du lyfter saker sitter mycket stilla arbetar på skakande eller vibrerande underlag. Sjukdomar som kan göra att du får ont i ryggen är exempelvis följande: Osteoporos, benskörhet , kan göra att ryggkotorna trycks ihop. Det kallas för kotkompression. Ankyloserande spondylit tidigare kallad Bechterews sjukdom , en reumatisk sjukdom som orsakar inflammation i leder och muskelfästen, till exempel vid ryggraden. Kallas även pelvospondylit eller axial spondylartrit. Forestiers sjukdom, DISH, är en annan reumatisk sjukdom. Den kan orsaka smärta och stelhet i ryggen.

Cancersjukdomar kan ibland sprida sig och ge upphov till metastaser som orsakar smärta i ryggen. Smärta i bröstryggen kan ibland komma från hjärtat eller lungorna, exempelvis vid en hjärtinfarkt kärlkramp en blodpropp i lungan lungemboli. Symtom på ryggont. Du kan ha olika typer av smärta beroende på orsaken. Smärtan kan öka gradvis eller komma akut. Ryggont kan exempelvis kännas skärande huggande molande strålande krampaktig. Ont i bröstryggen Det är vanligt att ha ont mellan skulderbladen om du har smärta i bröstryggen. Smärtan kan komma från spänningar i musklerna eller från skelettet och kännetecknas då av följande: Smärtan strålar från ryggen fram mot bröstet. Du får krampaktiga, skarpa smärtor på sidan av bröstet. Du får mer ont när du rör på armarna eller nacken. Värken blir värre när du andas djupt. Din kroppsställning påverkar smärtan. Smärta i bröstryggen kan också komma från hjärtat eller lungorna och kännetecknas då ofta av följande symtom: Smärtan är tryckande och stark.

Det känns som att du har ett band runt bröstet. Smärtan kan också stråla ut till armen, nacken, käkarna, magen eller ryggen, oftast på den vänstra sidan. Du blir blek och svettig. Du får svårare att andas. Din puls ökar. Vad kan jag göra själv? Om du har ont i ryggen kan du följa nedanstående råd: Var fysiskt aktiv : Om du har tillfälliga ryggbesvär är det viktigaste att fortsätta vara aktiv. Försök att leva som vanligt även om det gör ont, det gör att du snabbare blir bättre. Att vila kan göra musklerna svagare och att det tar längre tid att bli bra. Gå gärna på promenader och simma. Om det inte gör att smärtan ökar, är det också bra att göra övningar som stärker rygg- och magmuskler. Smärtstillande tabletter : Värktabletter kan vara bra under en kortare period, för att du ska kunna röra dig som vanligt och sova bättre.

När och var ska jag söka vård?

Undvik tunga lyft och vridningar : Det är inte bra att lyfta och bära tungt om du har ont i ryggen, det kan förvärra smärtan. Om du behöver lyfta något så tänk på att böja på benen istället för ryggen, att hålla det du lyfter nära kroppen, och att undvika att vrida ryggen i sidled. Undvik att sitta lågt ner : Det kan vara svårt att ta sig upp från låga soffor eller stolar när du har ont i ryggen. Stöd svanken vid vila : När du vilar, sittande som liggande, kan det vara skönt att lägga en kudde eller ihoprullad handduk som stöd under svanken. Tänk på din arbetsställning : Tänk på hur du står och sitter, och på om du kan ändra din arbetsställning på något sätt för att avlasta ryggen. Om du har ett sittande arbete kan det vara bra att investera i ett höj- och sänkbart skrivbord. Minska på stressen : Otrivsel och stress kan öka risken att få ryggbesvär. Behandling av ryggont. Här är exempel på behandlingar som används: Fysisk träning är väldigt viktig vid ryggont.

Det är bra med vanlig vardagsmotion, men du kan också få ett personligt anpassat träningsprogram av en fysioterapeut. En fysioterapeut kan också hjälpa dig med behandling, och med att hitta orsaken till varför du har ont så att du kan förebygga framtida besvär. Smärtstillande läkemedel kan behövas under en tid för att du ska kunna röra på dig. Om det inte räcker med receptfria läkemedel kan läkare i en del fall skriva ut läkemedel på recept. Muskelavslappnande läkemedel används vid en del smärttillstånd, men det finns inte mycket stöd för att det ger effekt. Psykologisk behandling kan vara viktig om du har ont under lång tid. Smärtan kan upplevas annorlunda beroende på hur du mår och hanterar situationen. Operation är ibland ett alternativ, till exempel vid diskbråck som ger stor påverkan på nerver eller om diskarna i ryggraden sjunkit ihop. När bör jag söka vård? Sök genast vård om du plötsligt får ont i ryggen efter en olycka eller ett fall, eller om du har ont i ryggen samtidigt som något av följande stämmer in på dig: Du upplever domningar eller en nedsatt känsel kring könsorganet eller ändtarmen.

Du känner inte när du är kissnödig, eller du kissar på dig. Du har stickningar eller domningar i båda benen. Du känner dig svag i båda benen. Du har ont i bröstkorgen eller magen. Du har feber och känner dig riktigt sjuk. Symtom som kan uppstå vid diskbråck är:. Symtom på diskbråck kan komma smygande och utvecklas under lång tid, som periodvisa besvär av stelhet och smärta under flera år. Symtomen kan också komma akut, och ge intensiva smärtor i samband med hastiga rörelser eller i vissa ställningar. I sällsynta fall kan diskbråck trycka på nerverna som går till underlivet, ett tillstånd som kallas för cauda equina-syndrom. Det kan ge nedsatt känsel i underlivet, svårigheter att kissa eller kontrollera avföringen och svårigheter att få erektion hos män. Om det händer är det viktigt att genast söka vård akut eftersom det kan ge mycket svåra besvär som kan bli bestående utan snabb åtgärd. Diskbråck kan göra ont och det kan vara svårt att gå och röra dig som vanligt.

Men det brukar ta längre tid att bli återställd om du är för mycket stilla eller anpassar dina rörelser för att undvika smärta. Här är tips på saker du kan göra för att må bättre:. Diskbråck brukar behandlas sparsamt eftersom bråcket i de flesta fall går över utan någon åtgärd inom några månader. Behandlingen går därför ut på att lindra smärtan med smärtstillande läkemedel. En annan viktig del är att du håller dig rörlig men samtidigt undviker att anstränga ryggen så bråcket förvärras. Om smärtstillande behandling inte hjälper finns andra former av läkemedel som ibland används. Ett fåtal personer kan behöva en operation för att bli av med besvären. Det gäller framför allt om det är ett stort bråck som ger svåra besvär.

Ont i höger sida av ryggen

Det finns olika former av kirurgiska ingrepp beroende på omfattningen av besvären. Du bör söka vård om du har mycket ont i ryggen eller nacken och inte blivit hjälpt av receptfria läkemedel. Det gäller särskilt om du är i övre medelålder. Du bör söka vård akut om du har ont i ryggen och samtidigt har något av dessa symtom:. Vi har erfarna sjuksköterskor och läkare som kan bedöma dina symtom och ge dig rådgivning. Om det behövs kan vi skriva ut läkemedel på recept. Vem som helst kan få diskbråck, men vissa grupper har en större risk att drabbas. Faktorer som kan påverka risken att få diskbråck är:. Diskbråck är en form av ryggbesvär som beror på att en disk mellan ryggkotorna har gått sönder så att innehållet i disken buktar ut och trycker mot nervrötterna nära ryggraden. Det kan göra ont, och kan göra det svårt att kontrollera rörelser. Den vanligaste orsaken är gradvis slitage på grund av att kroppen åldras. I sällsynta fall kan orsaken vara en olycka med slag mot ryggen som skadat en disk.

Vardagliga rörelser och lättare träning är bra för att motverka stelhet och kommer göra att du blir återställd snabbare. Däremot är hård träning inte att rekommendera vid diskbråck. Träning som innebär att springa, hoppa och liknande som frestar på ryggraden bör du vänta med. Du bör också vänta med träning som innebär att du vrider rygg eller nacke. Mjuka rörelser och lätt träning som stärker rygg- och benmuskler är bättre. En tumregel är att undvika det som ger smärta. Rådfråga gärna en fysioterapeut för att få förslag på rörelser som passar för dig. Diskbråck Vid diskbråck har det blivit en spricka eller skada i någon av diskarna som sitter mellan ryggkotorna. Orsaker till diskbråck. Diskbråck i ländryggen. Diskbråck i nacken. Symtom på diskbråck. Symtom som kan uppstå vid diskbråck är: smärta i nacke, rygg, en arm eller ett ben. Diskbråck i nacken ger mest smärta i nacke och skuldra som kan stråla ut i en arm. Diskbråck i ländryggen ger typiskt smärta i nedre ryggen som strålar ner i ett ben.

Vad kan jag göra själv? Här är tips på saker du kan göra för att må bättre: Du kan prova att lindra smärta med receptfria smärtstillande läkemedel. Lättare träning som inte gör ont. Öka träningen gradvis. Undvik träning som innebär stötar mot ryggraden, som hopp och springsteg. Träning som stärker mag- och ryggmuskler är bra. Ta gärna kontakt med en fysioterapeut för att få anpassade övningar. Sovställning vid diskbråck är något många funderar kring. Du kan prova att ligga på sidan i fosterställning. Du kan också ligga på sidan med en kudde mellan knäna. Vid diskbråck i ländryggen kan det vara skönt med en kudde under benen när du ligger på rygg, så att höfter och knän böjs. Prova dig fram till det som fungerar för dig. Försöka att leva som vanligt så mycket det går och utföra de vanliga sysslor du klarar av. Behandling vid diskbråck. När bör jag söka vård? Du bör söka vård akut om du har ont i ryggen och samtidigt har något av dessa symtom: Nedsatt känsel kring könsorgan, ändtarm eller på insidan av låren.

Ont i ländryggen ena sidan

Minskad kraft i händer och armar eller fötter och ben. Det kan till exempel vara att du inte kan hålla upp armen eller inte kan hålla i saker som vanligt, eller inte kan styra benet och snubblar. Svårt att kontrollera urin eller avföring.