Rastafari musik

Den tidigare filosofiska fakulteten växte ur sin kostym, när såväl humanistisk som matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig vetenskap skulle samsas där. På naturvetenskapliga fakulteten studeras naturen och dess lagbundenhet, men även den formella vetenskapen matematik representeras här. Inom tekniska fakulteter studeras principer för mänskliga maskiner och artefakter. Den humanistisk-samhällsvetenskapliga fakulteten delas upp i humaniora, där människan som kulturell varelse studeras, och samhällsvetenskap inklusive beteendevetenskaperna , där samhället och mänskligt samspel studeras. Ett lärosäte som har ett vetenskapsområde en fakultet har rätt att ge forskarexamina inom området. Reduktionism är ett vanligt synsätt på relationen mellan vetenskapliga discipliner, i synnerhet inom naturvetenskapen.

Typer av epistemologisk kunskap

Det innebär att principer och lagar inom ett vetenskapligt ämne på högre organisationsnivå anses enbart vara en konsekvens av principer inom ämnen som betraktas som mer grundläggande, samt av ämnets förutsättningar, definitioner och initialvärden. Exempelvis anses kemin vara en konsekvens av fysiken, biologin av kemin, psykologi och sociologi av biologin, samt av dessa ämnens grundförutsättningar. Emergens gör att ett system som är mycket enkelt på mikroskopisk nivå kan uppvisa stor komplexitet när det studeras på makroskopisk nivå, men inga nya principer tillkommer på högre nivå. Kombineras detta med positivism innebär det att kunskap inom all vetenskap i teorin skulle kunna förklaras som en konsekvens av grundläggande matematiska och logiska principer inom fysiken, vilket brukar benämnas "en teori om allt ". Emellertid har forskare ännu inte lyckas formulera en konsistent teori som förenar grundläggande fysikaliska principer, och ingen har fullständigt lyckats härleda kemin ur fysiken, biologin ur kemin, etcetera.

I praktiken kanske mänskligheten aldrig kan lyckas härleda sambanden på grund av att dessa är för komplexa för att kunna observeras och förstås av det begränsade mänskliga intellektet. Fysikern Richard Feynman beskrev vetenskap för sina elever på följande sätt: "Grunden till all kunskap är experiment. Experiment är den enda domaren när det gäller vad som är vetenskaplig sanning. Men vad är källan till kunskap? Varifrån kommer lagarna som ska bli prövade? Experimenten i sig själva hjälper till att producera dessa lagar, som om de ger oss ledtrådar. Men det behövs även fantasi för att nå fram till ledtrådar utifrån en större generalisering - att gissa de underbara, enkla, men mycket underliga mönstren bakom allt, och att sedan experimentera om igen för att se om gissningen kan leda oss vidare. Under upplysningstiden började den samhällsvetenskapliga delen att växa fram ur vetenskapen, och den skiljer sig idag från naturvetenskapen i att den studerar människan och dess samhälle, medan naturvetenskapen studerar den naturliga världen i allmänhet.

Idag ses bägge två som vetenskapliga områden. Ibland räknas humaniora som ett tredje område, men i flera länder klassas den under samhällsvetenskapen. Gränsdragningen mellan humaniora och samhällsvetenskap är dock många gånger diffus, och en inte oansenlig andel vetenskapsteoretiker menar att humaniora bör klassas som en underavdelning till samhällsvetenskapen. Den tyske filosofen Jürgen Habermas menar dock att de tre disciplinerna skall hållas åtskilda då de representerar tre olika mänskliga strävanden; där naturvetenskapen söker behärska naturen, humanioran söker förståelse för människan, och den kritiska samhällsvetenskapen söker en frigörelse från strukturer. I synnerhet inom samhällsvetenskap används ofta kvalitativa metoder , exempelvis fallstudier och djupintervjuer, för att analysera skeenden och förstå orsakssamband. För att slutsatser ska kunna generaliseras och hypoteser prövas kompletteras de kvalitativa studierna ofta med kvantitativa studier, exempelvis enkätundersökningar och andra mätningar.

Matematik, statistik och logik är inte naturvetenskaper i egentlig mening, då dessas teorier inte generellt kan verifieras empiriskt, utan istället är konstruerade med axiom och deduktion logiska resonemang. Emellertid utnyttjas de som hjälpvetenskaper, det vill säga som verktyg av vetenskaper, och detta gäller i synnerhet statistiken. Matematik och statistik är fundamentet för sådan vetenskap som använder kvantitativa metoder — det är till exempel lätt att se att utan matematik skulle det inte finnas någon fysik — men matematiken ligger även till stor del till grund för logik, som används som verktyg vid all vetenskap. Matematik och logik klassas ibland som formell vetenskaper eftersom det där finns ett forskningsarbete. En skillnad i bevisföringen mellan matematik och de empiriska vetenskaperna är att man kan få helt säkra bevis utan någon osäkerhet. I de empiriska vetenskaperna finns det så gott som alltid en osäkerhet i mätvärden vilket gör att man inte kan prata om absoluta bevis, utan istället om olika hög grad av korrelation , validitet och reliabilitet.

Dessa empiriska "bevis" som aldrig är helt säkra kallas för evidens , medan endast matematiska bevis kallas "bevis". På engelska är denna skillnad mer uppenbar, med orden "evidence" respektive "proof". Matematik är grundläggande för de flesta vetenskapliga områden, dock ej för kvalitativa metoder som används inom främst samhällsvetenskap. En viktig roll matematik har i vetenskap är rollen den spelar i att uttrycka vetenskapliga modeller , lagar, axiom och definitioner, och att ur detta härleda nya samband och prediktioner. Observerandet och insamlandet av mätningar, liksom att skapa hypoteser och förutse framtida resultat, kräver ofta stor användning av matematik. Aritmetik , algebra , geometri , trigonometri , matematisk analys och sannolikhetslära är exempelvis alla väsentliga för studier inom fysiken.

Rasta colors

Statistiska metoder används för att generera nya hypoteser och hitta mönster genom att sammanfatta och analysera data. Statistiken används i samhället, till exempel i massmedier, för att åskådliggöra fenomen, men inom vetenskapen har statistiken även en annan roll. Den tillåter forskare som använder kvantitativ metod att pröva hypoteser och uppskatta konfidensintervall , för att förstå nivån av säkerhet och variationen i resultaten från deras experiment och observationer. Statistisk analys har en fundamental roll i många områden av både naturvetenskapen och samhällsvetenskapen. Vissa statistiska lagar, fördelningar och samband har verifierats teoretiskt med matematik, medan andra bara är empiriskt visade. Beräkningsvetenskap använder datorkraft för att beräkna approximativa resultat med numeriska metoder när det är svårt att beräkna resultat för hand. Det kan användas för att datorsimulera modeller av den fysiska världen, eller för att generera och analysera data som skulle kunna vara verkliga genom att simulera statistiska modeller, när det kan vara svårt eller omöjligt att använda analytisk matematik för att härleda exakta symboliska resultat bokstavsuttryck.

Om simuleringsmodellerna är empiriskt verifierade kan detta ses som ett mellanting mellan experimentell metodik och teoretisk forskning. I vissa vetenskapliga traditioner krävs att simuleringsresultat verifieras experimentellt, eftersom simuleringar kan introducera beräkningsfel och brukar vara baserade på förenklade modeller av verkligheten, som bara är tillämpliga under vissa förutsättningar. Enligt Society for Industrial and Applied Mathematics är beräkningsvetenskap numera lika viktigt som teori eller experiment när det kommer till att utveckla vetenskaplig kunskap. Huruvida matematik i sig själv ska klassas som vetenskap har debatterats. Somliga ser matematiker som vetenskapsmän, och ser matematiskt bevisad teoretisk kunskap som likvärdig med experimentellt prövad kunskap. Andra ser inte matematik som en vetenskap, eftersom den inte kräver empiriskt verifierade teorier och hypoteser och därför inte behöver återspegla verkligheten, utan kan utgöra studiet av icke-existerande världar.

Matematiska teorem och formler har en grund i logiska härledningar som förutsätter axiomatiska system, istället för att kombinera empirisk observation och logiska slutsatser som annars kännetecknar den vetenskapliga metoden. Generellt klassas matematik som en formalvetenskap , medan naturvetenskapen och samhällsvetenskapen klassas som empirisk vetenskap. Tillämpad forskning, exempelvis ingenjörsvetenskap , liknar men skall inte sammanblandas med praktikerkunskap, exempelvis ingenjörskonst. En viktig skillnad är att vetenskap skall ge upphov till generaliserbar kunskap, det vill säga slutsatser som inte enbart är giltiga för ett specifikt studieobjekt, exempelvis en kommersiell produkt, och inte enbart är av tillfälligt intresse för studiens uppdragsgivare, utan förväntas vara av intresse för fler forskare på några års sikt. Ingenjörskonst har ofta andra mål än att ge upphov till kunskap, exempelvis att utveckla en kommersiell produkt, genom att applicera vetenskaplig kunskap på konkreta problem.

Inom praktikerkunskap arbetar man i högre grad med fallstudier och mer verklighetsnära modeller, medan man inom vetenskap ofta använder förenklade och idealiserade modeller av verkligheten, som möjliggör att man kan dra allmängiltiga slutsatser och identifiera enkla samband mellan parametrar och variabler. Således har ingenjörskonst ett kortare perspektiv än tillämpad vetenskap , som har ett kortare perspektiv än grundforskning. Den vetenskapliga metoden försöker förklara naturliga fenomen på ett reproducerbart sätt, och använda förklaringarna till att göra användbara förutsägelser om framtiden. Detta görs delvis genom att observera naturfenomen, men också genom experimentation som försöker simulera fenomenen i en kontrollerbar miljö. I grund och botten tillåter en vetenskaplig metod mycket kreativ problemlösning, medan den minimerar någon subjektiv bias som användarna kan ha så kallad konfirmeringsbias. Grundforskning är oberoende forskares förutsättningslösa sökande efter ny kunskap och nya upptäckter.

Tillämpad vetenskaplig forskning kan bedrivas av industriforskare såväl som akademiska forskare. Vid tillämpad akademisk forskning kräver forskningsfinansiärer ofta samarbete med specifika avnämare, exempelvis kommersiella företag eller myndigheter, som kan bidra med problemformuleringar och förväntas få användning av forskningen inom relativt kort tidshorisont. Tillämpad teknisk forskning syftar till att leda till kunskap som är användbar vid standardisering, patentansökningar, produktutveckling och införande av ny teknik. Stor del av vår förståelse av världen, och många av de mest revolutionerande vetenskapliga upptäckterna, härrör från den nyfikenhetsdrivna grundforskningen. Inom en längre tidshorisont leder denna forskning inte sällan till nya tillämpningar som inte förväntades när forskningen påbörjades. Michael Faraday besvarade frågan "vad är användningsområdet för grundforskning? Baserat på observationen av ett fenomen, kan vetenskapsmän formulera en modell.

Detta är ett försök att förklara fenomenet med en logisk, fysisk eller matematisk representation. När empirisk data hämtats, kan vetenskapsmän föreslå en hypotes för att beskriva fenomenet. Hypoteser kan formuleras med hjälp av principer som Ockhams rakkniv , och formuleras för att passa väl ihop med redan accepterade kunskaper om fenomenet. Den nya hypotesen används för att skapa falsifierbara förutsägelser som kan kontrolleras mot resultatet av experiment eller observation av naturligt förekommande fenomen. När en hypotes visar sig inte stämma överens med experiment eller observationer, blir den antingen omarbetad eller förkastas helt och hållet. När en hypotes klarat falsifierbara tester, kan den börja klassas som en vetenskaplig teori. Detta är en logiskt förståndig, självstående modell för att beskriva beteendet hos det naturliga fenomenet. En teori innefattar typiskt ett betydligt större antal ämnen än hypoteser; vanligtvis förs ett stort antal hypoteser samman till en enda teori.

En teori är alltså en hypotes med syftet att beskriva flertalet andra hypoteser. Av den anledning formuleras teorier med samma principer som hypoteser. Medan experiment utförs, kan vetenskapsmän ha ett föredraget resultat av olika personliga anledningar, och det anses därför viktigt att vetenskapen som helhet kan motverka denna bias. Enligt Karl Popper är ett kriterium för vetenskapliga teorier är att de skall vara falsifierbara , [ 44 ] med andra ord att de ska ge förklaringar och göra förutsägelser som kan prövas, samt att teorin är formulerad så specifikt att den kan motbevisas om den är felaktig. En vetenskaplig teori är empirisk , och alltid öppen för falsifiering om nya bevis läggs fram. Därför presenteras aldrig en vetenskaplig teori som helt säker, eftersom vetenskap accepterar konceptet fallibilism.

Rastafarian

Vetenskapsfilosofen Karl Popper gör en skarp gräns mellan sanning och säkerhet - han skriver att vetenskaplig kunskap "innehåller sökandet efter sanning", men att det "inte är sökandet efter säkerhet All mänsklig kunskap är fallibel, och därför osäker. Nya teorier resulterar mycket sällan i stora förändringar i vårt tankesätt. Enligt psykologen Keith Stanovich , är det förmodligen massmedias överanvändande av ordet "genombrott" som leder till att allmänheten tror att vetenskapen ständigt motbevisar vad som en gång antogs för sanning. Kunskap nås av att gradvis binda samman resultat från mängder av experiment, av många forskare, över olika områden i vetenskapen; det är mer av en klättring än ett hopp. Exempelvis heliocentrisk teori och evolutionsteori bär fortfarande namnet "teori" trots att de i praktiken anses vara fakta inom vetenskapen. Ironiskt nog innebär detta att en vetenskapsman som håller sig fast vid en perfekt vetenskaplig metod, också ifrågasätter sig själv när vederbörande faktiskt har rätt.

Stanovich påpekar också att vetenskapsmän undviker att söka efter en enda magisk sak som orsakar ett fenomen. Detta är speciellt fallet i de mer makroskopiska vetenskapsdisciplinerna, som psykologi och kosmologi. Den vetenskapliga gemenskapen är världens alla vetenskapsmän, deras aktiviteter och samband. Den delas ofta in i underkategorier av människor som arbetar i sina egna områden av vetenskapen, av vilka det finns otaliga, exempelvis fysik , biologi , ekonomi och psykologi. Vetenskapens områden är allmänt accepterade kategorier av specialiserad expertis, och de använder ofta en egen typ av terminologi och nomenklatur. Dessa områden representeras ofta av en eller flera vetenskapliga tidskrifter , där refereegranskad forskning publiceras. Akademier , sällskap skapade för att kommunicera och sprida vetenskaplig tanke och experiment, har existerat sedan renässansen. Internationella vetenskapsorganisationer, som International Council for Science , har sedan dess formats för att stödja samarbete mellan olika länders vetenskapsgemenskaper.

På än senare tid har flera myndighetsgrupper skapats för att stödja forskning, exempelvis den amerikanska National Science Foundation. Detta gäller även teknologi , som omfattar många ingenjörsvetenskapliga discipliner av yngre datum, där den svenska Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien är den äldsta nationella akademin, bildad Den internationella gemenskapen här står International Council of Academies of Engineering and Technological Sciences för. En enorm mängd av vetenskapslitteratur har publicerats. De första vetenskapliga tidskrifterna, Journal des Sçavans följt av Philosophical Transactions , började publiceras Sedan dess har mängden tidskrifter stadigt ökat. Ett exempel på detta är Intelligence , som är inriktad på psykologi , och Chemical Reviews , som är inriktad på kemi. När färre tidskrifter fanns var det vanligare att de inte hade ett specifikt område utan täckte antingen hela vetenskapen, eller ett stort område som naturvetenskap eller samhällsvetenskap.

Ett fåtal av denna typ finns kvar än, exempelvis Nature och Science. För att publiceras inom de flesta större tidskrifterna krävs först en genomgång av refereegranskning. Vetenskapsböcker är ofta populärvetenskapliga till naturen, och utvecklar vidare på antingen ett specifikt ämne eller en gren av vetenskap genom boken, på ett lättillgängligt sätt. Science fictiongenren av film och litteratur är inte alltid vetenskapligt korrekt, utan innehåller ofta berättelser som anspelar på moderna och små områden av vetenskap idag, ofta i en fiktiv framtid där författaren kan hitta på en eventuell framtid. Vetenskap är generellt ett mansdominerat fält, och en relativt liten andel forskare i världen är kvinnor. Medan vissa länder har fler kvinnliga än manliga forskare, finns ingen sådan världsdel eftersom variationen är så stor mellan de olika länderna. Undersökningar tyder på att den låga andelen kvinnor till stor del beror på stereotyper hos både föräldrar och barn många ser vetenskap som "manligt" samt självuppfyllande profetior.

National Academy of Sciences spekulerar i en avhandling [ 68 ] från att den låga andelen kvinnor till stor del kan bero på att många har synsättet att kvinnor inte har samma potential som män, [ 69 ] samt att vetenskapsgemenskapen är designad efter män och att den därför är svår att ta emot för kvinnor. Flera vetenskapsmän, som fysikern Evelyn Fox Keller , argumenterar för att vetenskapen kan lida för sin mansdominans, eftersom den ego och konkurrens som byggs upp hindrar framsteg då det gör vetenskapsmännen mer ovilliga att delge information. Länge förbjöds kvinnor från att undervisa eller forska, men detta har minskat under senare tid, allra mest under talet, och öppen diskriminering mot kvinnor inom vetenskapliga institutioner är nu minimerad. Ett område av studie eller spekulation som ibland påstås vara vetenskap i försök att ge legitimitet det annars inte skulle kunna få, kallas ibland för pseudovetenskap. En annan term, skräpvetenskap , avses dåligt utförd vetenskap som utförs utan strikt metodologi , till exempel med brist på falsifierbarhet.

Skräpvetenskap används också som en nedsättande beteckning på forskning som drivs av att söka nå ett på förhand uppsatt resultat, som implicerar att forskaren har en egen agenda , exempelvis ideologisk eller politisk , som färgar experiment , metoder och tolkning av resultat, vilka därmed inte blir reproducerbara. Skräpvetenskap avser ofta omedvetna misstag som görs på grund av slarv eller bias, men kan även vara en medveten strävan efter ett i förväg satt mål, som att medvetet missrepresentera forskningen för att visa att exempelvis rökning är nyttigt. En polemisk position till skräpvetenskapen är scientismen , vilken används som kritik mot en överdriven tro på vetenskapen. Fysikern Richard Feynman skapade termen "cargo cult science" för att beskriva forskning som kan tyckas följa vetenskaplig process, men som saknar "en vetenskaplig tankegång som korresponderar med en typ av komplett ärlighet" vilket tillåter resultaten att vara rigoröst värderade.

Kritiska synpunkter är att för mycket pengar läggs på vetenskap istället för exempelvis kultur och konst, medan andra argumenterar att vetenskapen bidragit med teknologiska framsteg som mänskligheten skulle klara sig bättre utan, som massförstörelsevapen. Historikern Jacques Barzun kallade vetenskap "en tro lika fanatisk som någon i historien", och varnade för användandet av vetenskaplig tankegång. Schumacher anser att talets vetenskapliga revolution skiftade vetenskapens fokus från att förstå naturen, till att manipulera den, och att denna fokus inte kan leda någon annanstans än till manipulation av människor. Vetenskapsfilosofen Paul Feyerabend har fört fram idén att det inte finns några undantagslösa metodologiska regler att använda till vetenskaplig forskning, och att idén att vetenskapen skulle kunna arbeta efter universella, fasta regler är orealistisk och motsägelsefull. Många filosofer har fört fram att den vardagliga ställningen till vetenskapen är alltför auktoritär, och att en vetenskapsmans roll i samhället har lyfts upp som en sektledare, omöjlig att ifrågasätta.

Religiösa grupper har kritiserat vetenskapsmän under lång tid - det mest kända exemplet är antagligen då den katolska kyrkan satte astronomen Galileo Galilei i husarrest , efter att han påstått att jorden kretsar kring solen, vilket kyrkan ansåg gick emot deras tro. Bokstavstroende kristna började konfrontera Charles Darwin direkt sedan hans bok Om arternas uppkomst , som introducerade evolutionsläran, släpptes Till skillnad från kreationismen arbetar inte ID med antagandet att det skulle ha varit en specifik gud som skapat livet, och vissa ID-förespråkare accepterar tanken på gemensamt ursprung. Trots detta har många försvarare av evolutionsteorin ansett intelligent design vara en pseudovetenskap, direkt kopplad till kreationismen. Dessa argument anses av många evolutionsbiologer ha motbevisats, [ 90 ] [ 97 ] och evolutionsteorin anses av den vetenskapliga gemenskapen vara en mycket väletablerad vetenskaplig teori. Huvudartikel: Vetenskapshistoria.

Huvudartikel: Matematik. Huvudartikel: Vetenskapslitteratur. Huvudartikel: Vetenskaplig publicering. Huvudartikel: Populärvetenskap. Huvudartikel: Kvinnor i vetenskapen. Huvudartiklar: Pseudovetenskap och Skräpvetenskap. Se även: Kreationism och Intelligent design. Läst 30 november Skapa vetande. Against Method. Verso Books. ISBN The Logic of Scientific Discovery. Vetenskapsteori och forskningsmetodik 2. OCLC Vetenskap för nybörjare. Astronomy in Prehistoric Britain and Ireland. New Haven: Yale University Press. Oxford University Press. Jakten på sanningen: Vetenskapens historia. Rabén och Sjögren. Sveriges Radio. Läst 29 mars Stanford Encyclopedia of Philosophy. Läst 21 juli To be sure, the latter includes much that we now call 'science', and yet it clearly includes much else besides Kiddinus värden för solåret används än idag i våra kalendrar. Babylonsk astronomi var "det första, mycket lyckade försöket att ge en förfinad matematisk förklaring av astronomiska fenomen.

Enligt historikern A. Aaboe är "hela den senare mångfalden av vetenskaplig astronomi, i den hellenistiska världen, i Indien, i Islam, och i västvärlden - om inte alla senare försök på de exakta vetenskaperna - tack vare babylonisk astronomi i sitt grundläggande sätt". Stora framgångar i antikens Egypten gjordes i bland annat astronomi, matematik och medicin. Vetenskap kallades på den tiden för filosofi. Den västerländska vetenskapens historia börjar med försokratikerna , som var de första som ställde frågor om världen utan att ge svar som bottnade i religion och annan vidskepelse. Genom att ta fram teorier om världen och dess samband, som inte blandade in övernaturliga förklaringar och sedan utsätta dem för kritik, granskning och diskussion utvecklades det vetenskapliga arbetssättet. Man kan på god grund säga att det var då vetenskapen , som vi känner den, startade, även om man tidigare sysslat med problem i fysik och matematik. I matematiken kan det nya synsättet beskrivas så att då man tidigare var nöjd med att man fått fram en formel för att bygga ett altare eller dela upp en vinst , så var nu beviset för formeln viktigt.

Detta sätt att angripa problemen och efterfråga en lösning av denna typ gör att man beskriver denna tid som den rationella revolutionen. Att den moderna vetenskapen har sitt ursprung i Thales från Miletos som menade att allt bestod av vatten kan ha avskräckt en och annan student , men den metod som användes, att ta fram en djärv hypotes och utsätta den för skarp kritik så att en bättre hypotes kan uppstå ur spillrorna, skulle komma att visa sig vara den grund som byggde den västliga civilisationen med dess vetenskap och teknologi. Kända försokratiker är, förutom Thales, Parmenides , Pythagoras , Demokritos och Herakleitos , och deras frågeställningar kretsade huvudsakligen kring metafysiska frågor som sökandet efter ett urämne. Ur dessa sökanden efter ett urämne kom sedan den moderna vetenskapen att utvecklas, och kvantmekanikens frågor om materiens innersta väsen är direkt besläktade. De grekiska filosofernas framträdande svaghet som vetenskapsmän var att de sällan gjorde experiment, försök i verkligheten, för att falsifiera eller verifiera sina hypoteser.

Detta skulle komma förändras först i och med den vetenskapliga revolutionen. Efter romarrikets fall fanns inte mycket kvar av antikens framsteg i Europa. Det grekiska arvet kom att förvaltas och utvecklas under en period inom den muslimska världen medan vetenskapen i Europa huvudsakligen bestod i att bevara det gamla och försöka förstå hur de gamla tänkte och hur man kunde tillämpa de gamla kunskaperna på samtidens frågor. I klostren studerades de få tillgängliga antika texterna och nya arbeten om praktiska ämnen som medicin och tidsåtgärder tidmätning. En kort översikt över den vetenskapsteoretiska utvecklingen kan börja med Francis Bacon som redan under slutet på talet visat på vikten av empiri i vetenskap, att se efter hur världen är, och att verkligen utforska den. Man kan också i Bacons skrifter se hur det målas upp stora möjligheter till tekniska tillämpningar som gynnar mänskligheten om bara vetenskapliga fakta samlas in. På samma gång har Bacon tydliga rester kvar i tänkande i medeltidens filosofi och har inte insett matematikens vikt i vetenskaplig metod.

Galileo Galilei utvecklar en metodik som är mycket starkare än Bacons och där experiment och matematik är en tydligare del än den mer insamlande metodik Bacon förespråkar. Under talet mognar vetenskapen och vetenskapsteorin. Newton utvecklar det som vi idag beskriver som klassisk mekanik och vetenskapen mognar och växer. Ett exempel är Royal Society vars motto "Nullius in Verba" betyder "Inte på någons ord" och åsyftar sällskapets ambition att fastställa vetenskapliga sanningar med hjälp av experiment och förkastande av auktoritetstro. Från att ha klara rester från medeltidens tänkande hade vetenskapen mognat till att ha många likheter med dagens metod och attityd. Francis Bacon - var en vetenskapens härold och en förelöpare till den brittiska empirismen. Bacon var en av de första som tydligt såg behovet av vetenskaplig metod för vetenskaplig framväxt och dessutom de frukter i form av teknologi vetenskapen kunde ge om man gjorde en satsning på vetenskaplig växt.

Man kan säga att Bacon var en av de första som aktivt jobbade med vetenskapsteori. Bacon är känd för att ha varit en dålig vetenskapsman - trots sina bidrag till vetenskapsteorin. Bacon bryter med medeltidens dogmatism och kräver att filosofin grundas på erfarenheten genom en vetenskaplig induktion. Vetenskapens uppgift ser han framför allt som att behärska naturen genom att lära känna dess lagar och enligt dessa ingripa i naturförloppen. Därför måste forskaren göra sig av med vissa fördomar, "idolerna". Bacon kräver att vetenskapen använder fullständig induktion, ställer riktiga frågor till naturen och i utredningen av hur detta ska gå till ger Bacon uppslag som sedan utvecklats i Mills fyra induktiva metoder. Trots dessa goda uppslag står Bacon i många avseenden kvar på sin tids ståndpunkt. Som medeltidens realister ser han naturens "ursprungskälla" i tingens "former", hypostaseringar av deras begreppsmässigt fattade väsen.

Och han förstår inte den betydelse matematiken har för den moderna naturvetenskapen, sådan denna redan på hans tid var grundlagd av Galilei och andra. Han föraktar skolastikens syllogistiska spetsfundigheter och förstår därför inte att deduktionen är oumbärlig också i metoder som baseras på induktion. Galileo Galilei - var både praktiker och teoretiker inom vetenskapen. Hans fokus på experiment och tester i verkligheten förde honom på många sätt närmare oss, än Francis Bacons metodlära. Galileo Galilei lade grunden till den experimentella vetenskapen. Han var övertygad om att naturens lagar inte var så komplicerade som den katolska kyrkan och dåtidens naturvetare påstod. Han var övertygad om att man kunde bevisa hypoteser om naturen genom att göra experiment och pröva verkligheten. Dessutom hävdade han att om man kunde bevisa att en teori stämde i verkligheten, så var alla andra teorier felaktiga. Ett exempel, inte bara på Galileo Galileis sätt att se på vetenskap , utan också på hans sätt att tänka, var när han under sina studentår en gång satt i Pisas katedral under en långtråkig mässa.

Han lade då märke till att ett rökelsekar svängde fram och tillbaka och att tiden mellan svängningarna var densamma såväl vid stora svängningar som små. Därefter gick han hem och experimenterade med olika pendlar , och kunde snart formulera en regel om pendlars rörelse. Man kan se hur många av Francis Bacons drömmar om vetenskaplig forskning och vetenskapliga framsteg förverkligades i slutet av talet. Bacon var också en direkt förebild när Royal Society grundades den 28 november i Gresham College i London. Mycket av framgången för vetenskapen under talet kan tillskrivas att matematik och empiri kombineras med en vilja att söka sanningen utan auktoriteter. Man kan i Royal Society se hur vetenskapen får en organisation som hjälper tillväxt och utveckling. Willis mest banbrytande insatser låg inom neurovetenskapen , och han har kallats neurologins fader. Hans beskrivning av hjärnans och nervsystemets anatomi utgjorde ett enormt språng framåt jämfört med vad som förelåg före Willis tid.

Christopher Wrens teckningar av hjärnans anatomi baserat på Willis arbete kom att under många hundra år utgöra all världens neurologers karta över nervsystemet. Robert Hooke studerade i Oxford, blev "Curator of experiments" hos Royal Society , vars sekreterare han senare blev, och professor i geometri vid Gresham College i London. Liksom sin samtida Newton sökte Hooke utforska den allmänna lagen för himlakropparnas rörelser, men förekoms av Newton.

Ras tafari

Hooke sysslade för övrigt med en mängd uppgifter inom astronomin och fysiken , han uppfann ett helioskop och andra instrument, sökte med en 36 fot lång kikare göra noggranna fixstjärneobservationer för bestämning av stjärn parallaxer , men måste uppge försöket, sedan genom ett missöde kikarens objektiv slagits sönder. Robert Hooke producerade en fungerande kardanknut eng. Isaac Newton föredrog sin optiska teori för Royal Society och var president i Royal Society - Att vetenskaplig metod tagit många steg sedan medeltiden och Francis Bacons Novum organon scientiarum från kan ses i Newtons Philosophiae Naturalis Principia Mathematica från Astronomin utvecklades starkt av bland andra Nicolaus Copernicus. Istället för att ha människan och jorden som självklart centrum i världen visade det sig att den heliocentriska världsbilden , med solen i centrum, var den rätta. Mekaniken utvecklades av Isaac Newton. Hans modell för mekaniken, beskriven i boken Philosophiae Naturalis Principia Mathematica som utkom , kom att bestå ända till att Albert Einstein återigen revolutionerade mekaniken med den allmänna relativitetsteorin och den speciella relativitetsteorin.

Matematiken utvecklades starkt, särskilt genom Newtons och Leibnitz' utveckling av infinitesimalkalkylen. Logiken har sitt ursprung hos Aristoteles och fick också ett uppsving under medeltidens skolastik. Den moderna formella logiken började dock inte få sin form förrän i och med Gottlob Frege och Bertrand Russell. Logik har studerats för sitt egenvärde, men en starkt bidragande orsak till logikens växt har varit dess användning i forskning om matematikens grundvalar och matematikfilosofi. Datateknikens utveckling har varit stor under talet, en viktig orsak till det är naturligtvis att ny hårdvara gjorde behovet av avancerad kod och kunskapen om datalogi viktig. Sociologi har en lång förhistoria, redan de gamla grekiska filosoferna diskuterade sociologiska frågor. Det var också filosofier som fortsatte utvecklingen och först fick Sverige sin första professur i sociologi i Torgny T:son Segerstedt som tidigare varit professor i filosofi. Många tänkare har bidraget till sociologin genom åren, med det är tre som man ständigt återkommer till och som flitigt läses på universiteten: Émile Durkheim Max Weber , och Karl Marx.

De kan sägas ha givit den moderna sociologin dess grund. Kanske är inte heller psykoanalytikern Sigmund Freuds bidrag oväsentligt. Rationalism är beteckning för alla filosofiska riktningar, som är centrerade kring förnuftet ratio på latin , tänkandet och tingens logiska ordning. Rationalismen utvecklades under - och talen då filosoferna René Descartes , Baruch Spinoza och Gottfried Wilhelm Leibniz byggde upp metafysiska system. Rationalismen kom att prägla upplysningstidens tänkande, och därigenom den moderna vetenskapsuppfattningen. Enbart förnuftet är alla tings mått, och med dess hjälp kan alla problem lösas. Empirism är en filosofisk lära som tar sin utgångspunkt i tanken att endast det som bevisats erfarenhetsmässigt kan betraktas som tillförlitligt. Den brittiska empirismen under förebådades av Francis Bacon på talet , men grundlades av John Locke som menade att all kunskap kom från sinneserfarenheter, utvecklades av George Berkeley som argumenterade för att endast sinnesimpressioner existerar, d.

Hume var den som fullt ut drog de logiska konsekvenserna av empirismens premisser. En av dessa konsekvenser utmynnar i Humes kritik av orsak-verkanrelationen som leder till en stark kritik av induktion som en del av den vetenskapliga metoden. I och med att det inte finns något direkt logiskt samband mellan orsak och verkan och genom att det inte finns någon sinneserfarenhet av sambandet mellan orsak och verkan finns det inte någon grund för att säga att orsak följer efter verkan annan än vanan. Att vi förväntar oss att solen går upp i morgon grundar vi egentligen inte på annat än att den gick upp igår och att vi är vana med att den går upp varje morgon. Humes kritik kom att spela en stor roll för vetenskapsteorins utveckling. Under upplysningstiden fick Newtons teorier också filosofiska konsekvenser.