Hur många bor i stockholm
År hade Sverige 8 miljoner invånare, och först blev vi 9 miljoner. Det tog alltså 35 år för befolkningen att öka med en miljon. Att nå 10 miljoner invånare gick betydligt snabbare, det skedde i januari Det var bara 13 år senare. Därefter beräknas befolkningen öka långsammare. Nästa gräns, 11 miljoner, väntas vi passera , alltså 15 år efter att folkmängden passerade 10 miljoner. Invandringen är högre än utvandringen, vilket är en av anledningarna till att befolkningen ökar. Från sekelskiftet och fram till ökade invandringen tydligt. Efter har invandringen minskat, framför allt beroende på en lägre invandring av personer som sökt skydd i Sverige och av deras anhöriga.
Hur många i sverige är över 70 år
Det är alltid svårt att göra en prognos för hur invandringen kommer att se ut i framtiden. Krig och konflikter kan leda till att människor behöver söka skydd i andra länder. Hur många som får invandra påverkas också av politiska beslut. Utvandringen beror till stor del på hur arbetsmarknaden ser ut. När det är dåliga tider söker sig fler utomlands för att jobba, och när det är lättare att få jobb stannar fler kvar. Ett annat skäl till att befolkningen kommer att öka är att det föds fler än det dör. Människor lever också längre för varje år som går. Det kan man se om man jämför befolkningspyramiderna. Var femte person var över 64 år Den gruppen blir ännu större Då kommer var fjärde invånare att vara över 64 år. Befolkningspyramiden består av två delar, en vänsterdel som visar hur många kvinnor det finns i olika åldrar vid en viss tidpunkt, och en högerdel som på samma sätt visar hur många män det finns. Hur befolkningspyramiden ser ut för ett visst år beror till stor del på hur många som föddes under olika år tillbaka i tiden.
Även hur länge vi lever och hur många som har invandrat och utvandrat påverkar pyramidens utseende. En annan tydlig förändring i befolkningen är att det blir allt vanligare att människor i Sverige är födda utomlands. År var 20 procent födda i ett annat land. Den siffran uppskattas öka till 24 procent år SCB:s statistik berättar om förhållandena i Sverige. Genom att delta i våra undersökningar bidrar du till att skapa ett bättre underlag för beslut om framtiden. Bland de kvinnor som myndigförklarades efter egen ansökan var Charlotta Richardy , Caroline Gother , Sophie Daguin och Fredrika Bremer och hennes syster Gifta kvinnor hade dock ingen möjlighet att ansöka om myndighet. Den gifta kvinnan Anna Kajsa Pettersdotter ansökt förgäves om att bli myndigförklarad för att kunna bli sin omyndigförklarade makes förmyndare, men det nekades henne med hänvisning till att hon var gift, och hon tvingades därför ansöka om skilsmässa för att nå sitt mål.
År var första gången man talade om kvinnors myndighet i ståndsriksdagen. År förenklades ogifta kvinnors myndighetsansökan genom att göra det möjligt att ansöka om myndighetsförklaring vid närmaste domstol snarare än hos kungen.
Åldersfördelning sverige
Från blev ogifta kvinnor automatiskt myndiga vid 25 års ålder, och från vid 21 års ålder, samma ålder som män. Gifta kvinnor var dock fortsatt omyndiga. År beslutade Sveriges riksdag att alla kvinnor i Sverige skulle bli myndiga vid 21 års ålder, oavsett civilstånd. Riksdagsbeslutet år innebar att alla kvinnor, ogifta, gifta eller änkor, fick samma rättigheter som män, och det vid samma ålder som män blivit myndiga vid sedan Att göra en dispensansökan betydde att man via kungen ansökte om att bli myndig. Före var myndighetsbegreppet för kvinnor som sådant otydligt formulerat i lagen, och det var därmed också ansökan om att bli myndigförklarad. Det första tydliga fallet av en ansökan om dispens om myndighetsförklaring till kungen brukar anses vara ett fall från , när den ogifta Helena Wrede förklarades fullt myndig. Kungens myndigförklaringar av ogifta kvinnor uppmärksammades av justitierevisionen, som ville förhindra att sådana dispenser blev för vanliga.
Fallet Anna Beata Coyet från blev vägledande, då hon blev myndigförklarad med förbehållet att hon inte skulle tillåtas avyttra ärvd jord, ett förbehåll som sedan dess blev vanligt. Under talet var nästan alla sökande kvinnor från överklassen som ville få kontrollen över sina egna förmögenheter, men efter sekelskiftet blev det allt vanligare att arbetarkvinnor sökte myndigförklaring för att underlätta försörjningsmöjligheterna. De flesta ansökningarna gjordes när den sökandes fader hade avlidit, och den ogifta dottern ansökte om att få bli myndig av den anledningen. Det tycks ha varit först när en ogift kvinna ägde egendom eller försökte bedriva affärsverksamhet som hennes förmyndare försökte utöva myndighet över henne och som omyndigheten blev ett hinder, och det var också generellt kvinnor som ägde egendom eller som försökte utöva affärsverksamhet som kände behov av att ansöka om myndigförklaring. Tiden utgjorde Stockholms månglerskor en ganska stor del av de kvinnor som ansökte hos förmyndarekammaren om att bli myndigförklarade.
Exakta siffror finns bara för enskilda år, men inkom 55 ansökningar och stycken. Minst 32 månglerskor myndigförklarades , vilket är många, med tanke på att relativt få kvinnor ansökte om att bli myndigförklarade. Det var komplicerat att genomföra en dispensansökan. För att vara säker på att den skulle beviljas behövdes samtycke från den sökandes släkt och även från hennes lokalsamhälle i form av både församlingspräst och domstol.
Lönestatistik för vanliga yrken
Även den sökandes förmyndare behövde helst ge sitt godkännande. Under talet fick den liberala ideologin ett genombrott vilket påverkade en förändring av det svenska samhället på många sätt. Förändringar skedde inom såväl politik som ekonomi. Ståndsriksdagen ersattes med tvåkammarriksdag och skråväsendet avskaffades när en ny näringsfrihetsförordning gav både män och kvinnor samma möjlighet och rätt till att arbeta och etablera egna företag. Samtidigt ökade antalet ogifta kvinnor i samhället och ledde till att frågan om kvinnans myndighet blev mer aktuell. Den frågan drevs främst av liberala politiker tillsammans med den framväxande kvinnorörelsen, där författaren och feministen Fredrika Bremer var en tidig förgrundsfigur. Det började med att det år infördes en kvinnlig myndighetsålder vid 25 års ålder, men förutsatte en anmälan till lokal domstol. Till anmälan krävdes dock endast ett åldersbevis. Riksdagens beslut innebar en kompromiss och har betraktats som ett första steg på vägen mot ogifta kvinnors myndighet.
Genom att istället införa att kvinnor blev myndiga vid 25 års ålder genom att endast skicka in ett åldersbevis till lokal domstol, underlättades myndigheternas arbetet med att godkänna ansökningarna markant. År avskaffade riksdagen villkoret om att behöva ansöka om myndighet till domstol, och ogifta kvinnor blev därmed automatiskt myndiga den dag då de fyllde 25 år. Anmälningsåren var förbi och myndighet för kvinnor blev norm istället för undantag. Däremot kunde man nu istället ansöka om att förbli omyndig. Rätten om att förbli omyndig fanns kvar till för kvinnor. En liknande rättighet fanns inte för män. De kunde ansöka, men deras behov av förmyndare prövades och behövdes motiveras till skillnad från kvinnornas. Att det ska vara jämlikhet i samhället handlar om att ha samma rättigheter men även skyldigheter. Kvinnorna hade en rättighet att förbli omyndiga, men det fanns ingen skyldighet för dem att de skulle ha ansvar för sig själva och sin egendom.
Anledningen till att vissa kvinnor ville förbli omyndiga har antagligen att göra med den tidens könsroller, de var påverkade av den tidens kultur och vad som var norm. Många visste inte annat, och att plötsligt behöva ta ansvar för sig själv kunde för vissa bli skrämmande eller omöjligt. Antalet omyndighetsanmälningar var dock väldigt få.
Hur många bor i norge
Under ytterligare några år var myndighetsåldern olika för män och kvinnor, men år genomfördes ytterligare en reform och ogifta kvinnor fick nu samma myndighetsålder som männen, det vill säga vid 21 års ålder, de blev dock åter omyndiga ifall de gifte sig. Denna lag var bland annat ett resultat av Sveriges första kvinnosaksförening, Föreningen för gift kvinnas äganderätt , skapad av Anna Hierta-Retzius och Ellen Anckarsvärd , som ifrågasatte mannens makt över sin hustru både kroppsligt och ekonomiskt. År , cirka 40 år senare, blev även gifta kvinnor per automatik myndiga vid 21 års ålder. Samtidigt togs rätten om att förbli omyndig bort, och därmed blev man och kvinna fullt jämställda i fråga om myndighet. Det var även samma år som svenska kvinnors rösträtt tillämpades för första gången i ett riksdagsval. Detta avsnitt är en sammanfattning av Kvinnofrågan i Sverige § Myndighetsfrågan. ISBN OCLC Läst 20 juli Läst 2 januari