Kronisk psykos

Stressutlösta psykoser har en god prognos. Affektiva störningar kan övergå i psykoser, där psykosen då betecknar en allvarligare grad av sjukdomen psykotisk depression och bipolär sjukdom med psykotiska inslag. I ungefär en förlossning per drabbas modern av postpartumpsykos , en mycket allvarlig störning som kräver akut psykiatrisk vård. De drabbade har ofta sedan tidigare en affektiv störning som de vårdats för. I dessa fall verkar psykosen triggas igång av förlossningen. Förändringar i dopaminaktiviteten i basala ganglierna , putamen och prefrontalcortex är så utbredda att all antipsykotisk medicin innehåller antagonister mot dopaminreceptorer av klassen D2. Vid kronisk psykos är hjärnan och den grå hjärnsubstansen kraftigt förminskade. Komplexa genetiska betingelser med flera involverade gener, ligger bakom flera sorters psykoser, som också ofta hänger samman med övervikt och glukosintolerans. Medfödda betingelser för schizofreni och andra psykossjukdomar innefattar genetisk predisposition , låg födelsevikt , blödningar under graviditetens senare del, samt att vara född på vintern.

Dessa betingelser är viktigare för schizofreni än för andra psykoser, är viktigare för män än kvinnor, och för utbrott av sjukdomen i ung ålder. Inom psykologin finns flera teorier om hur psykoser uppkommer. Ett psykologiskt sätt att se funktionella psykoser, är att de bottnar i strategier för igenkänning av sociala hot, till exempel att uppfatta ilska i ansiktsuttryck, vilket leder till att personen blir överdrivet vaksam eller slår av uppmärksamheten på sådana tecken. Vaksamheten manifesterar sig neurologiskt genom förhöjd aktivitet i amygdala. Kliniskt kan detta yttra sig i förföljelsemani och självvald isolering. Personer med olika varianter av schizofreni har visat sig ha olika förmågor att uppfatta och tolka ansiktsuttryck: personer med paranoid schizofreni har förhöjd igenkänning för indirekta hot, medan personer med andra former av schizofreni som också har negativa symtom har nedsatt uppmärksamhet på negativa ansiktsuttryck.

Detta kan tyda på att de typiska symtomen på en psykos kan uppkomma till följd av en dysfunktionell igenkänning av sociala hot. En annan teori är att sårbarheten inför att utveckla psykoser hänger samman med dissociativa erfarenheter , [ 12 ] och med trauman, i synnerhet människor som blivit fysiskt utnyttjande. Det finns en viss samsjuklighet mellan psykossjukdomar och posttraumatisk stress , vilket kan tyda på att psykoser kan utlösas av trauman. En funktionell psykos innebär att psykosen har psykiska orsaker. Ofta har dock psykoser multifaktorella etiologier , med samtidigt substansmissbruk dubbeldiagnos eller samtidig fysisk sjukdom, vilka tillsammans orsakar psykosen. Vissa typer av narkotika, läkemedel samt alkohol kan, speciellt vid intensivt bruk, tillfälligt leda fram till en toxisk eller drogutlöst psykos, med hallucinationer, akut förvirring, förföljelsemani eller andra psykossymptom. Orsaken är att dessa substanser förändrar aktiviteten på signalsubstanser som är aktiva vid psykoser, i synnerhet dopamin och serotonin.

En drog- eller alkoholutlöst psykos upphör oftast, men inte alltid, om personen under tillräckligt lång tid, alltifrån timmar till veckor, upphör med intaget av den drog som utlöste tillståndet. En bred variation av sjukdomar som påverkar det centrala nervsystemet , framför allt endokrina sjukdomar , näringsrubbningar , hjärnskador och andra systemiska sjukdomar , kan orsaka psykos, så kallad organisk psykos.

Depressiv psykos

Denna länk har lett till metaforen av psykos som centrala nervsystemets "feber" - allvarligt men en icke-specifik indikator. Den mest minimala definitionen av en psykos är att det är ett tillstånd med hallucinationer och vanföreställningar , och att tillståndet som regel innefattar osammanhängande och obegripligt tal , oförutsägbart beteende, och grava problem med att förhålla sig till verkligheten. En psykos uppkommer olikartat beroende på diagnos. Det är också stora individuella variationer på prepsykosen och psykosens varaktighet, också för samma diagnoser. Innan psykosen uppkommer förekommer som regel en tid av prepsykos , innan psykosen bryter ut, dock inte vid akut psykos, drogutlöst psykos eller många varianter av organisk psykos. Prepsykoser kan yttra sig i motorisk påverkan, ångest , tilltagande misstänksamhet och excentricitet. Psykosens första fas kallas akut fas, vilket inte ska sammanblandas med akut psykos , som uppkommer plötsligt, utan prodrom.

Psykos test

Psykosen är ett tillstånd som kan vara olika lång tid. Sedan tillståndet brutits kan personen ha blivit botad eller återfå en psykos. Vissa delsymtom kan dock kvarstå, i ett resttillstånd eller en ofullständig remission. Symtomen kan komma smygande eller plötsligt, bli mer eller mindre bestående, eller uppkomma i skov. Vid akut psykos märks framför allt så kallade positiva symtom hallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar. Sådana reagerar bra på psykofarmaka och blir sällan bestående. Negativa symtom funktionsbortfall finns det inte någon bra medicinering mot. De symtomen kommer därför oftare att finnas kvar. Ju förr behandling sätts in, desto större chans finns dock för fullt tillfrisknande. Funktionella psykoser, i synnerhet schizofreni, kan skattas i bedömningsverktyg som bygger på standardiserade frågeformulär. PANSS definierar negativa och positiva symtom samt allmänna psykopatologiska symtom. Positiva symtom består i den skalan av vanföreställningar , desorganiserat tal associationsbesvär , hallucinationer , hyperaktivitet , grandiositet , misstänksamhet och fientlighet.

Återhämtning efter psykos

Negativa symtom är avtrubbad affekt , passivitet , viljelöshet och känslomässigt tillbakadragande , problem med abstrakt tänkande, ett kyligt, avvisande eller oengagerat bemötande, frånvaro av spontanitet och flyt i konversationen, samt stereotypt tänkande. Till de allmänna psykopatologiska symtomen hör obefogad oro för kroppslig hälsa konästesier , ångest , skuldkänslor , spänningar, överdrivna och tillgjorda kroppsrörelser, nedsatt motorisk förmåga, ovanligt tankeinnehåll, nedsatt omdöme , och aktivt undvikande av sociala sammanhang. Allvarlig perceptuell störning vid till exempel schizofreni kan yttra sig i förstärkta sinnesupplevelser, av färger, dofter, ljud med mera. Det är också vanligt med störningar i uppfattningen om sina jagfunktioner , vilket ofta visar sig i bisarra vanföreställningar som att personen tror att tankarna kan höras, att viljelivet styrs av en utomstående kraft, och så vidare se också magiskt tänkande. Hallucinationer innebär att ha sinnesförnimmelser utan att det finns något reellt stimuli, det vill säga att höra något som inte finns, se något som inte finns, och så vidare.

Vid psykoser tror den som har hallucinationerna att sinnesupplevelserna är verkliga, och som regel förklaras de med en vanföreställning. Det finns flera olika former av hallucinationer. De kan drabba alla sinnen hörsel, lukt, syn, känsel, smak. Hallucinationerna kan föregås av att den sjuke börjar svettas ymnigt och eventuellt får stela muskelrörelser katatoni. Den vanligaste formen vid funktionella psykoser är hörselhallucinationen. Den drabbade hör vid sådana till exempel röster, musik , knäppningar eller andra ljud och upplever det som om ljuden kommer antingen från huvudet eller från någon annanstans. När det gäller röster är det vanligt att den psykotiska personen upplever det som om de kommer bakifrån sitt eget huvud ungefär som om någon stod bakom och viskade i öronen på honom eller henne. Vid psykoser är det vanligt att personen upplever rösterna som om de kommunicerar till exempel ger order eller kommenterar personen till exempel skrattar.

En psykotisk person som har rösthallucinationer kan ofta kommunicera högt med rösten autokommunikation. Synhallucinationer är en form av hallucination som också förekommer. Den psykotiska personen ser saker som inte finns eller upplever att någonting som faktiskt finns förändras. Synhallucinationerna brukar inte vara särskilt tydliga, och den psykotiska personen kan ofta inte exakt förklara vad han eller hon sett. Om det förekommer väldigt tydliga synhallucinationer så brukar man överväga om det inte kan röra sig om en hjärnskada organisk psykos istället för en funktionell psykos. En vanlig typ av synhallucination är att den egna spegelbilden förändras på något vis, vanligtvis till något hemskt som upplevs som ett monster eller något som liknar en varulv etc. Vanföreställningar är ett vanligt symptom. Det innebär att den psykotiske kan få för sig att vara övervakad förföljelsemani , att få hemliga meddelanden via TV, radio eller internet , den psykotiska personen kan tro sig ha ett datorchip installerat i sitt huvud eller att någon annan kan kontrollera hans eller hennes tankar och handlingar och så vidare.

Detta kan ge upphov till rädsla och ångest , och påverka livsföringen. Man kan även misstolka andra människors signaler, och till exempel tolka in en vänlig gest som något negativt, som till exempel att "de är snälla mot mig bara för att de vill döda mig".

Symtom vid psykos

Ibland händer det att ofrivilliga självmord äger rum på grund av dessa meddelanden och tolkningar som hjärnan skapar helt själv, och om en person utöver sina vanföreställningar uttrycker självmordhot bör sjukvård kontaktas. Psykotiska personer kan känna att huvudet är alldeles fullt med tankar som avbryter varandra utan sammanhang med varandra, så att han eller hon inte kan tänka ordentligt. Detta kallas tankeflykt eller idéflykt, och beror på en överaktiv ideation. Tankeflykt är särskilt vanligt vid manier och schizofreni. Vid svåra fall kan detta ta sig uttryck i desorganiserat tal , och associationsbesvär. Psykotiska personer kan också känna motsatsen, det vill säga att huvudet är alldeles tomt och att de inte kan tänka över huvud taget. Det senare kan eventuellt räknas som ett negativt symptom. Även motsatsen, tankepåsättning, förekommer, tron att tankarna placeras i huvudet av en sådan makt eller myndighet, inte genom hjärntvätt utan genom konkret ingripande vanföreställningar om hjärntvätt kan dock förekomma.

Det finns flera andra former av vanföreställningar om tankelivet, och är i så fall en del av en upplösning av jaget, vilket kännetecknar schizofreni, som kan vara psykisk, drogutlöst eller organisk. Till psykoser hör ofta så kallade negativa symtom. Det innebär att känslor och känslomässiga reaktioner som friska människor upplever saknas i den psykotiska personens upplevelseliv avtrubbad affekt. Exempel på det är att personen är mindre öppen, tillbakadragen, saknar engagemang och intresse för olika aktiviteter, apati , glädjelöshet och har koncentrationssvårigheter. Psykotiska människor kan sakna ansiktsuttryck eller kroppsspråk , alternativt forcera sådana, där den allvarligaste formen är ett slags stenansikte som aldrig ändrar uttryck. Inte heller är den psykotiska personen intresserad av omgivningen, att kommunicera med andra, utan visar drag av tanklöshet inför andras behov. I sitt samtal med andra är personen empatilös och svår att få en känslomässig kontakt med, eller artificiell i sitt bemötande, eller föredrar att hålla sig till intellektuella ämnen i stället för känslomässiga.

Svar på frågor tenderar att vara kortfattade och kommunikationen haltande, som en del av en mer omfattande psykomotorisk hämning. Det sociala livet blir lidande av viljelösheten , eftersom personen heller inte söker sig till sociala sammanhang, vilket kan övergå i apati. Den mentala förmågan är nedsatt, vilket visar sig i problem med generaliseringar och med abstrakt tänkande, samt i ett konkret tänkande som ofta refererar till personen själv och dess erfarenheter. När personen själv tar initiativ till samtal handlar samtalen nästan alltid om samma saker, saker som handlar om psykosens fixa idéer , och personen kan upprepa sig okontrollerat på ett sådant sätt att det inte går att samtala. Många psykoser uppträder tillsammans med katatoni , psykomotorisk agitation , och associationsbesvär och tankeflykt , att talet och konversationen är osammanhängande eller svårbegripligt. Så länge som toxiska och organiska skäl till psykosen uteslutits, baseras diagnoserna på tecken och symtombild, och inte på psykosociala eller psykiska orsaker.

Många tecken och symtom ingår i andra diagnoser, utan att klassificeras som psykos. För att klassificeras som psykos måste personen allvarligt lida av symtomen, och störningen vara funktionsnedsättande med viss varaktighet. Till de funktionella psykoserna räknar MeSH bland annat schizofreni och andra sjukdomar med psykotiska drag, samt affektiva psykoser såsom bipolär sjukdom. Till den förra gruppen förs Capgras syndrom , paranoia och övriga psykotiska störningar. ICD har ingen särskild kategori för funktionella psykoser, utan för dem huvudsakligen till schizofreni, schizotypa och vanföreställningsstörningar. Till psykoser förs då inducerade psykoser som beror på ett särskilt stimuli till exempel en människa , akuta psykoser , schizoaffektivt syndrom med mera. Till schizofrenierna hör paranoid schizofreni , kataton schizofreni , hebefren schizofreni , postschizofren depression, och residualschizofreni. Andra sorters funktionella psykoser klassas efter den typ av störning som utlöser psykosen.

Psykotisk depression är en depression som förvärrats till psykos. Psykotisk nivå är också ett begrepp i DSM :s Försvarsfunktionsskala, där det representerar den största avvikelsen nivå 7 från en frisk nivå 1 livshanteringsstrategi. Till den psykotiska nivån hör då projektioner av typen vanföreställningar, samt psykotisk verklighetsförändring och förnekande. Det förekommer en fortlöpande diskussion om förhållandet mellan funktionella psykoser som schizofreni och dissociativa störningar multipel personlighet , i synnerhet frågan om stressen som utlösande faktor. Vidare är råder ingen samsyn beträffande psykoser vid posttraumatisk stress och schizofreni. Dock finns förslag om att psykoser vid PTSD i framtiden ska ges en egen diagnos. Psykos utlöst av psykoaktiva substanser är en standarddiagnos inom psykiatrin. Akuta sådana psykoser med ångest, förföljelseupplevelse, hallucinationer är av kortvarigt, livshotande slag. Om den drabbade överlever berusningen så släpper det psykotiska tillståndet oftast när narkotikan är fysiskt nedbruten och den kemiska effekten avtagit.

Narkotika kan även utlösa psykoser där symtomen inte upphör trots att de narkotiska preparaten har brutits ned i kroppen. En särskild form är den alkoholutlösta delirium tremens , som uppstår då alkoholkoncentrationen i blodet sjunker efter intensivt eller långvarigt alkoholrus. En psykos kan även vara kortvarig och övergående, men i guiden Information om psykos fokuserar vi främst på beskrivningen och behandlingen av långvarig psykossjukdom, schizofreni. Det gäller att komma ihåg att korta övergående psykossymtom även kan vara kopplade till andra psykiska störningar. Upplevelserna under psykosen kan ge stark ångest. Du kan ha mycket svårt att komma till ro och sova både före, under och efter en psykos. Du kan också känna dig slö och orkeslös eller ha andra symtom som påminner om depression. Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning om du misstänker att din närstående håller på att få eller har en psykos. Du kan också kontakta en psykiatrisk mottagning direkt.

Ring telefonnummer om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Personer med psykossjukdom har förhöjda nivåer av kynurensyra i hjärnan, en budbärare som överför information från hjärnans immunsystem till nervcellerna.