Art djur

Denna metodik har vunnit stort genomslag bland taxonomer och det råder idag större konsensus kring artbegreppet än på mycket länge. Man konstruerar det vetenskapliga namnet på en art genom att använda sig av dels ett släktnamn, samt dels ett beskrivande så kallat art-epitet. Att namnge en art med både ett släktnamn och ett artepitet kallas binärnomenklatur. Inom binärnomeklatur skrivs släktnamn och artepitet alltid med kursiv stil. Släktnamnet skrivs alltid med stor bokstav och artepitetet skrivs alltid med liten bokstav; till exempel Homo sapiens. Ett tydligt och korrekt språkbruk är alltså att reservera ordet "artnamn" för hela det tvåledade vetenskapliga namnet. Artnamnet " Homo sapiens " består enligt detta språkbruk av släktnamnet Homo gemensamt för alla arter som tillhör eller har tillhört släktet Homo och artepitetet sapiens. Artepitet är, till skillnad från släktnamn, inget egentligt namn som kan stå för sig själv, utan är ett beskrivande ord, till exempel ett adjektiv, som tillsammans med släktnamnet definierar den specifika arten artnamnet.

Alla arter tillhör ett släkte, alla släkten tillhör en familj, alla familjer tillhör en ordning, alla ordningar tillhör en klass, alla klasser tillhör en stam, och alla stammar tillhör ett rike, exempelvis djurriket eller växtriket.

Art synonym

Det finns också många mellangrupper. Akronymen skofsa används ibland för att minnas ordningen på systemet: S tam, K lass, O rdning, F amilj, S läkte, A rt. Species, förkortat sp. En art kan delas in i flera underarter , om dessa skiljer sig markant från varandra, och korsningen är fertil.

Vad är en art biologi

Underarterna är oftast geografiskt eller ekologiskt skilda. När man kategoriserar utdöda organismgrupper kan underarter också vara stratigrafiskt åtskilda i tiden. Det finns flera svårigheter att uppskatta hur många arter det finns på jorden. Med tanke på problematiken kring kategorisering av arter skiljer sig uppskattningarna kring hur många arter väldigt mycket mellan de olika artbegreppen. Exempelvis ansågs det finnas 19 fågelarter i början av talet. Sedan slogs många av dessa arter samman i olika underarter varför artantalet hade sjunkit till 8 i början av talet. I och med DNA-studier och fylogenetiska studier, tillsammans med den integrerade taxonomin finns det nu uppskattningar som pekar på att det finns mellan 15 fågelarter i världen. Därför kan följande uppskattning från av artantal snarare ses som en indikation på hur arter fördelar sig proportionellt mellan de stora artgrupperna: [ 5 ]. Total antal arter har uppskattats till 8,7 miljoner [ 6 ] [ 7 ] men har varit föremål för skattningar mellan 2 och miljoner arter [ 8 ] :.

För andra betydelser, se Art olika betydelser. Gråtrutskomplexet Larus argentatus-cachinnans-fuscus har länge tjänat som exempel på diskussionerna som förs kring det biologiska artbegreppet. På grund av nya rön har flera populationer som tidigare sågs som underarter till gråtruten fått artstatus. Detta har i sin tur fört med sig att man inte alltid kan artbestämma en trut med grå mantel utifrån ett enda foto, speciellt om man inte vet var på jorden bilden är tagen. På bilden ser vi en medelhavstrut Larus michaellis. Detta avsnitt är en sammanfattning av Vetenskapligt namn. Detta avsnitt är en sammanfattning av Underart. Läst 18 april Arkiverad från originalet den 4 april Läst 4 april Stockholm PLoS Biology 9 8 : sid. PMID Hur exakt en art definieras är mycket omdiskuterat men en av de vanligaste definitionerna är det biologiska artbegreppet som lanserades av biologen Ernst Mayr Utifrån detta artbegrepp definieras en art som den grupp individer, vilka under naturliga förhållanden kan reproducera sig med varandra och som samtidigt är reproduktivt isolerade ifrån andra sådana grupper av individer.

Ett problem med det biologiska artbegreppet är att individer av en art som lever på olika platser inte kan reproducera sig med varandra.

Varför springer vilt längs spåret?

Eftersom de flesta organismgrupper fortfarande inte är analyserade med moderna DNA-metoder, så finns det en hel rad arter som är beskrivna enbart utifrån morfologiska, beteendemässiga och ekologiska skillnader. Efter hand som dessa arter blir genetiskt undersökta kan det ske revideringar där till exempel flera tidigare arter visar sig vara en enda art, eller en art delas upp i flera arter. Vid namnsättningen av arter gäller den binära nomenklatur som först genomfördes konsekvent av Carl von Linné.