Orsaker till ångest

Region Halland. Region Kronoberg. Region Skåne. Region Stockholm. Region Uppsala. Region Värmland. Region Västerbotten. Region Västmanland. Region Örebro län. Region Östergötland. Västra Götalandsregionen. Primärvård Barn- och ungdomsmottagning. Specialistvård Barn och ungdom. Psykiatri och Psykologi. Öron Näsa Hals. Region Blekinge. Capio Barn- och ungdomspsykiatri Mjölby Kungsvägen 57 41, Mjölby. Capio Barn- och ungdomspsykiatri Motala Repslagaregatan 3 30, Motala. Capio Go Vår nationella digitala tjänst. Capio Hälsocentral Bomhus Solgårdsgatan 2 30, Gävle. Capio Hälsocentral Dragonen Ridvägen 12 25, Umeå. Capio Vårdcentral Almö Myggenäsvägen 4 60, Myggenäs. Capio Vårdcentral Angered Kultivatorgatan 3 65, Angered. Capio Vårdcentral Badhotellet Järnagatan 16 73, Södertälje. Capio Vårdcentral Borrby Kyrkostigen 2 30, Borrby. Capio Vårdcentral Broby Snapphanegatan 1 42, Broby. Capio Vårdcentral Enköping Korsängsgatan 42 49, Enköping.

Capio Vårdcentral Hjortmossen Lasarettsvägen 2 52, Trollhättan. Capio Vårdcentral Hovshaga Pomonavägen 2 61, Växjö. Capio Vårdcentral Hässleholm Tingshusgatan 2 31, Hässleholm. Capio Vårdcentral Kista Färögatan 5 40 , Kista. Capio Vårdcentral Kvillebäcken Borstbindaregatan 6 22, Göteborg. Capio Vårdcentral Liljeforstorg Gränby bilgata 2 31, Uppsala. Capio Vårdcentral Limhamn Järnvägsgatan 56 16, Limhamn. Capio Vårdcentral Simrishamn Sjukhusvägen 1 32, Simrishamn. Capio Vårdcentral Strömstad Oslovägen 44 35, Strömstad. Capio Vårdcentral Sävja Västgötaresan 64 plan 1, 54, Uppsala. Capio Vårdcentral Tomelilla Pilevallsgatan 2 våning 2, 34, Tomelilla. Capio Vårdcentral Ängelholm Bruksgatan 25 , Ängelholm. Capio Åhus filial Köpmannagatan 21 31, Åhus. Capio Gärsnäs filial Malmövägen 84 61, Gärsnäs. Capio Hälsocentral Brynäs Eriksbergsgatan 18 84, Gävle. Capio Hälsocentral Gävle Kaserngatan 48 3 tr, 53, Gävle. Capio Vårdcentral Berga Söderleden 35, Linköping.

Capio Vårdcentral Curera Karlandaplan 6 47, Farsta. Capio Vårdcentral Farsta Munkforsplan 33 2tr 47, Farsta. Capio Vårdcentral Gubbängen Gubbängstorget 45, Enskede. Capio Vårdcentral Gullmarsplan Gullmarsplan 5 40, Johanneshov. Capio Vårdcentral Haga Skäpplandsgatan 46, Örebro. Capio Vårdcentral Hallsberg Långängsvägen 11 36, Hallsberg. Capio Vårdcentral Högdalen Önskehemsgatan 22 54, Bandhagen. Capio Vårdcentral Lekeberg Vallgatan 17 31, Fjugesta. Capio Vårdcentral Nockebyhöjden Backskåran 9 40, Bromma. Capio Vårdcentral Nynäshamn Idunvägen 1 31, Nynäshamn. Capio Vårdcentral Ringen Ringvägen 60, Stockholm. Capio Vårdcentral Ronneby Fridhemsvägen 15 38, Ronneby. Capio Vårdcentral Rågsved Kumlagatan 15 65, Bandhagen. Capio Vårdcentral Skogås Melodivägen 6 40, Skogås. Capio Vårdcentral Slussen Götgatan 14 46, Stockholm.

Att leva med ångest

Capio Vårdcentral Solna Hannebergsgatan 41 68, Solna. Capio Vårdcentral Sorunda Spångbro torg 3 70, Sorunda. Capio Vårdcentral Telgeakuten Grödingevägen 21 70, Södertälje. Capio Vårdcentral Vallby Allmogeplatsen 33 80, Västerås. Capio Vårdcentral Vasastaden Nordengatan 56, Linköping. Capio Vårdcentral Viksjö Viksjöplan 47 45, Järfälla. Capio Vårdcentral Vintergatan Kungsgatan 31 31, Kristinehamn. Capio Vårdcentral Vålberg Brattgårdsgatan 36 52, Vålberg. Capio Vårdcentral Vårberg Vårbergstorget 5 43, Skärholmen. Capio Vårdcentral Vänern Gamla vägen 89 34, Grums. Capio Vårdcentral Wasa Prästgårdsvägen 4 61 , Södertälje. Capio Vårdcentral Ystad Missunnavägen 7 52, Ystad. Capio Vårdcentral Åkermyntan Lövkojsgränd 16 75, Hässelby. Capio Vårdcentral Årsta Bränningevägen 2 54, Stockholm. Capio Vårdcentral Ösmo Birkavägen 1 30, Ösmo. Capio Vårdcentral Östermalm Grevgatan 34 53, Stockholm. Capio Sjuksköterskemottagning Svanesund Eklunden 1 32, Svanesund.

Capio Vårdcentral Amhult Flygfältsgatan 23 37, Torslanda. Capio Vårdcentral Brastad filial Läkarvägen 4 31, Brastad. Capio Vårdcentral Båstad Köpmansgatan 42 31, Båstad. Capio Vårdcentral Ellös filial Ravinvägen 3 31, Ellös. Capio Vårdcentral Glommen filial Breviksvägen 25 54, Glommen. Capio Vårdcentral Halmstad Brogatan 13 42, Halmstad. Capio Vårdcentral Hovås Hedtångsvägen 8 53, Hovås. Kanske först tillsammans med en vän. Sedan ensam. Målet är att du till slut ska klara av att exponeras för hela situationen, från början till slut. Genom att klara av det du är mest rädd för kommer tilltron till din förmåga att öka, och din ångest att minska på sikt. Vila, rörelse och återhämtning Försök att vila och få tillräckligt mycket sömn. Om du har svårt att sova är det bra om du ändå kan försöka ta små vilopauser. Det motverkar både stress och sårbarhet för ångest. Rör på dig, till exempel genom att träna, promenera eller dansa.

Gärna så att din puls ökar, och att du blir lite varm och svettig. Den fysiska ansträngningen hjälper kroppen att producera ämnen som får dig att må bättre. Träning gör det lättare att slappna av och sova bra. Går det att minska stressen? Om du är stressad, fundera på hur du skulle kunna minska stressen. Kan du sänka kraven på dig själv? Testa att göra avslappningsövningar. Sådana hittar du som appar eller på nätet. Om du röker, snusar, dricker alkohol eller dricker mycket kaffe, pröva att minska på det eller sluta helt. Nikotin och koffein är ämnen som kan öka ångesten och ge sämre sömn. Försök även att minska på sådan mat och dryck som innehåller snabba kolhydrater som socker, vitt bröd och läsk. Lär dig mer om ångest och hur du fungerar Läs om ångest eller ta del av andras erfarenheter, till exempel på nätet. Du kan ta kontakt med Svenska Ångestsyndromsällskapet eller någon annan förening och få stöd, tips och råd av personer som har egen erfarenhet.

Lär dig mer om hur du fungerar och hur din kropp reagerar. Pröva att hitta egna sätt att lindra din ångest. Ett sätt kan vara att medvetet göra något aktivt för att byta sinnesstämning, till exempel ta en promenad, läsa en bok, lösa korsord, sudoku, eller prata med någon som får dig att tänka på något annat. Har du haft ångest tidigare och märkt att något särskilt hjälpte? Pröva att göra samma sak igen. Om du vill prata eller chatta med någon anonymt, kan du kontakta någon av de jourer som finns, till exempel nationella hjälplinjen. När ska jag söka vård? Om du har så stark ångest att du har svårt att klara vardagen behöver du hjälp. Det gäller också om du har ångest som du lindrar med alkohol, narkotika eller genom att skada dig själv. Du kan också söka hjälp om du begränsas i ditt liv för att du undviker ångestfyllda situationer och om du har återkommande problem med panikångest, tvångsbeteenden eller fobier. Du ska i första hand kontakta en vårdcentral.

Om du är under 25 år kan du kontakta Elevhälsan eller en ungdomsmottagning. När du bokar en tid kan du be att få en tillräckligt lång besökstid så att du hinner berätta om din situation. Du kan också själv söka vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Du kan välja var du vill söka vård i hela landet. Du kan alltid ringa för att få sjukvårdsrådgivning på telefon. Om du har så stark ångest att du har tankar på att ta ditt liv ska du söka hjälp direkt på en vårdcentral eller akutmottagning eller ringa Du har rätt att få information För att du ska kunna vara delaktig är det viktigt att du förstår vad vårdpersonalen säger. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk, till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Enligt patientlagen har du möjlighet att söka vård i ett annat landsting än där du bor. Behandling Behandlingsmetoder som har visat sig fungera bra vid svår ångest är:. Att utsätta sig för obehagliga känslor i lagom dos och med stöd runt omkring sig kallas exponering, och är en viktig del i behandlingen av ångest. Den vanligaste formen av psykoterapi som brukar erbjudas är kognitiv beteendeterapi, KBT. KBT finns även som internetbehandling på många håll i landet. Läs mer om olika terapiformer på Det som funkar för en person kanske inte funkar för en annan.

Dämpa ångest tips

Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver. Den du träffar kan hjälpa dig att söka mer specialiserad hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs. Det är viktigt att det känns bra med den kurator, psykolog eller läkare du träffar. Om du inte är nöjd kan du alltid be att få träffa någon annan. Eftersom det är vanligt att du spänner muskerna när du har ångest kan det hjälpa om du tränar andning, avslappning eller mindfulness. Du kan använda övningar som finns i appar, eller nedladdningsbara ljudfiler till mobilen, surfplattan eller datorn. Läkemedel Det finns flera olika läkemedel som används för att behandla svår ångest. För att dämpa ångesten i stunden kan du få läkemedel som av typen bensodiazepiner eller antihistaminer. Dessa läkemedel ska användas med försiktighet och endast under en kortare krisperiod på grund av risken för biverkningar. Bensodiazepiner är beroendeframkallande. En del upplever ökad ångest under de första veckorna med antidepressiv behandling, och då kan det vara bra att ha ångestdämpande medicin till hands.

Läkemedel kan gärna kombineras med annan behandling, till exempel fysisk aktivitet eller samtalsterapi. Att lära sig att hantera sin ångest är också en viktig del av behandlingen. Om du är närstående till någon med ångest Det kan vara jobbigt att vara närstående till en person som har stora besvär av ångest. Det är svårt att stå bredvid och inte veta vad man ska göra. Om du känner dig maktlös kan det hjälpa att skaffar sig kunskap om ångest och hur den kan lindras, behandlas och förebyggas. Ibland kan det handla om att visa förståelse och omtanke, men ibland kan det handla om att vara den som ställer krav och kanske uppmuntra den som har ångest att söka hjälp. Det kan vara bra att följa med sin närstående till psykolog, kurator eller läkare för att kunna stötta, men också själv kunna förstå vad det är som händer. Sök stöd för egen del Som närstående kan du också söka anhörigstöd och få hjälp från kommunens socialtjänst. Det varierar vilket stöd som finns att få, men vanligt är att du kan få någon form av samtalsstöd.

Om du är ung och har en förälder som har ångest kan du behöva stöd för din egen del. Prata med någon vuxen och ta hjälp, till exempel av en vän, en släkting eller en kurator på skolan. Berätta om hur det blir för dig när din förälder mår dåligt. Det kan också vara bra att veta att det finns anhörigföreningar som kan ge stöd, till exempel Svenska Ångestsyndromsällskapet, ÅSS och Svenska OCD-förbundet Ananke, som kan informera om vad ångest är och vilka behandlingar som finns. Ångest som en del av andra problem Paniksyndrom Om du har problem med återkommande panikångest, och ständigt bär på rädsla att få en panikattack, kallas det paniksyndrom. Ångest och fobier Om du är så rädd att få ångest att du börjar undvika situationer eller människor som ger dig ångest kan du utveckla en fobi. Det kan leda till att du börjar undvika vissa platser eller situationer, till exempel folksamlingar, köer, hissar eller främmande människor, eftersom detta kopplas ihop med ångesten.

Det finns behandling som hjälper mot fobier.

Vad är ångest?

Generaliserat ångestsyndrom - GAD Om du dagligen känner oro eller ångest för de flesta aktiviteter och inte själv kan tygla din oro kan du ha vad som kallas generaliserat ångestsyndrom. Det förkortas ibland GAD efter engelskans generalized anxiety disorder. Ofta har du haft problemen sedan barndomen eller tonåren, och dragit dig för att söka hjälp. Det finns bra behandling vid generaliserat ångestsyndrom.

Vad händer i hjärnan vid ångest

Ångest och tvångssyndrom Om du har tvångssyndrom kan du känna väldigt starkt att du måste tänka på ett visst sätt eller göra vissa saker. Och att du får ångest om du inte tänker på det sättet eller gör de sakerna. Om du upplever att sådana tankar och känslor stör dig i din vardag finns bra hjälp att få. Ångest tillsammans med alkohol och andra droger Om du använder alkohol eller andra droger för att dämpa ångest kan du få mer ångest när alkoholen eller drogerna slutar att verka. Om du har druckit mycket alkohol under en tid och slutar med det kan du få symtom som darrningar, svettningar och hjärtklappning. Du kan uppleva de kroppsliga besvären som så obehagliga att du inte vågar bryta ditt alkohol- eller drogmissbruk. Då behöver du söka vård för att bli av med din ångest och ditt missbruk. Ångest och självskadebeteende Om du använder kroppslig smärta för att dämpa svår ångest kan du ha börjat skada dig själv. Först kanske smärtan lindrar ångesten, men när den minskar blir ångesten ännu starkare.

Det här är inte något bra sätt att hantera ångest på. Läs mer och få tips på hur du kan sluta skada dig själv. Ångest efter en allvarlig händelse Om du har varit med om ett övergrepp eller någon annan traumatisk händelse kan du återuppleva skräcken och ångesten från traumat. Återupplevelsen kan utlösas av yttre sinnesintryck eller händelser som påminner om traumat. Detta kallas posttraumatisk stress. Om du lever med posttraumatiskt stress under en längre tid, kan du utveckla så kallat posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det finns god hjälp att få vid PTSD. Ångest och fysiska sjukdomar Om du har fått besked om en allvarlig kroppslig sjukdom kan du känna stark oro eller dödsångest. Du kan också känna ångest i samband med akuta astmabesvär eller en hjärtsjukdom som hjärtattack eller akut hjärtsvikt.