Urinsten toalett

Blodblandad urin kan ibland ses droppande från förhudsfickan och känner man i håren runt förhuden kan eventuellt små mineralstenar kännas. I allvarliga fall kan läckage av urin från urinröret bilda en svullnad i förhuden och mellan bakbenen. Även svullnad på undersidan av buken kan ses som en följd av läckage av urin från urinblåsan. Om en bagge med urinstopp inte behandlas eller avlivas kommer urinledaren eller urinblåsan att brista. Vid en sådan bristning försvinner de kliniska symptomen varefter baggen blir sämre och dör. Diagnos via obduktion En bagge med misstänkt urinsten skall ställas på ett torrt underlag för att konstatera om han kan urinera. Sätt baggen på ändan och ta fram penis och undersök urinrörets spets. Stenen kan då ibland kännas som en förhårdnad eller synas som en blålila utbuktning.

Artiklar från Familjeliv

Diagnosen fastställs ofta genom obduktion. Kemisk analys av stenarna SVA:s kemiska avdelning kan ge indikation om urinstenen är utfordringsbetingad. Stenar som består av kalciumkarbonat eller kalciumoxalat orsakas av för mycket kraftfoder eller för mycket eller felaktigt mineralfoder. Stenar av silikater antyder att baggen druckit för lite. Behandla och förebygg Vid misstanke om urinsten bör du kontakta din besättningsveterinär. Kortsiktigt kan kirurgisk behandling lindra problemet men stenar sitter oftast kvar i urinröret eller i blåsan. Därför är prognosen oftast dålig.

Urinsten avlopp

Det viktigaste är att förebygga ytterligare fall. Fri vattentillgång Se till att fåren ständigt har tillgång till vatten av god hygienisk kvalitet och att det smakar gott. Om vattnet smakar illa kan det leda till att baggarna dricker för lite. Uppvärmt vatten under vintern kan öka vattenintaget. Vid extra salttilldelning är det viktigt att kontrollera att förbrukningen av mineraler inte går ner. Om lammen får sitt saltbehov mättat via saltberikat foder kan detta leda till lägre konsumtion av mineralfoder, vilket i sin tur kan medföra mineralbrist. De 32 katterna lottades till vilket foder de skulle äta. Med foder A löstes stenarna upp dubbelt så snabbt som med foder B. För fem av katterna löstes inte stenarna upp alls. De stenarna bestod av kalciumoxalat respektive ett salt av urinsyra. De studier som jag hittade är svåra att jämföra och de omfattar rätt få försöksdjur. Det tycks ändå som att en icke försumbar del av urinstenarna inte kan lösas upp alls av de sätt som dietfodren använder.

Jag skulle också vilja veta om veterinärer som rekomenderar dietfoder mot urinstenar känner till hur olika lång tid det kanske tar att lösa upp stenarna. Av sammanfattningarna framgår att man använt levande katter som försöksdjur. Jag skulle vilja veta om dessa katter fått gå med urinstenar medan man tagit prover på deras urin. Uppgifter finns om 55 och 72 dagar. Hur många gånger har katterna sövts ner, hur ont har de haft, hur har de behandlats under försökstiden? Katterna som använts är försöksdjur och inget annat. När det tar så lpng tid som 55 dagar och till och med mer än 72 dagar för att stenarna ska lösas upp undrar jag om det månne var något annat som gjorde att stenarna försvann.

Lösa urinsalter

Jag finner det synnerligen osannolikt att kattdjur som lever vilt drabbas av urinsten. Mer sannolikt är, att urinsten är en åkomma som uppstår när katter får mat som är resultatet av hård industriell process som dessutom innehåller ingredienser som inte hör till en katts naturliga näringsämnen. Det ter sig för mig helt absurt att första tillverka mat till katter som innehåller stora mängder av ingredienser som inte tillhör vad kattdjur egentligen äter och sedan, i stället för att sluta med tillverkningen av mat med låg halt av kött, använder man katter som försöksdjur för att ta fram vad som kallas dietfoder i förhoppningen att minska besvären av dessa industriprodukter som ligger mycket långt från vad som är bra mat för katter. Tyvärr låter sig veterinärerna uppenbarligen köpas av reklamen om de olika fabrikaten och säljer mat som bidrar till att höja risken för att katterna blir sjuka för att sedan lättvindigt rekommendra foder som ska rätta till det som blivit fel och trots att dessa foder sannolikt inte har någon effekt över huvudtaget för vissa urinstenar.

Personligen skulle jag vilja se studier som jämför förekomsten av urinsten hos katter som äter industrimaten innehållande märkliga ingredienser med katter som äter färdig mat som innehåller enbart kött alternativt äter rått kött. Bra sammanfattat, och det är svårt att hitta bra och större studier. Har själv plöjt många då jag blev "tvungen" när min kisse fick stora problem. Dessa funkar inte att lösa upp utan MÅSTE opereras bort, och det vet veterinärerna jag varit hos i alla fall. Däremot kan dom få för sig att efteråt rekommendera foder i förebyggande syfte som inte alltid varit så lyckat, typ torrfoder av olika slag. Det här är mina erfarenheter. Struvitstenar, som är de vanligaste som man kan lösa upp, bildas vid högt pH på urinen. Därför kan de gå att lösa upp med vissa foder som innehåller surgörande ämnen, som sänker urinens pH. Men säkerligen är det ju bättre med ett våtfoder än ett sådant torrfoder. Vad som avgör är balansen mellan olika mineraler och vattenintaget, och så länge vattenintaget är tillräckligt blir det svårt för stenar att bildas.

Oxalatstenar mm mer ovanliga uppkommer vid ett för lågt urin-pH, och där finns idag ingen annan medicinsk lösning än operation. Till er som har katt med oxalatstenar, detta har jag lärt mig den hårda vägen: Man ska vara särskilt uppmärksam mot torrfoder överlag och ännu mer om man har en katt med för lågt pH på urinen, som en av mina katter som fått kalciumoxalater tre gånger. Detta för att torrfoder, oavsett om det är specialfoder eller "vanligt", generellt innehåller surgörande ämnen. Vi blev tyvärr för några år sedan rekommenderade ett visst foder efter den första operationen, ett vanligt torrfoder. Vad hände? Hon har varit frisk sen hon gick över helt till blötmat och blir snart 10 år : Nu går vi till en specialist som vet vad han talar om och hon kommer få gå på denna diet resten av livet. Undvik torrfoder överlag och jag är övertygad om att man minskar riskerna med urinproblem till ett minimum men visst finns undantag från regeln.

Det som jag avsåg var just som du senare nämner. Man rekommender något av dessa dietfoder utan att göra en analys på vad stenarna som de spolat ut består av. En annan sak som jag tycker att alla ska ta i beaktande är att det är många katter som varit försöksdjur för att göra dessa och andra studier. Vore det inte enklare att ge katter mat som de kan ta upp, dvs mat som liknar sork så långt det är möjligt. I Mjaus blötmat finns i princip noll kolhydrater så man behöver inte ta steget till barf för att komma ifrån kolhydraterna. Jag tar mig friheten att putta upp min egen tråd eftersom det är sex stycken som klickat att de tycker att det är ett bra inlägg. Visst, det är lite långt men jag vill så gärna dela med mig av det som jag hittat om en sorts dietfoder. För dem av er som inte orkar läsa alltihop kan kanske dela upp läsningen i omgångar.