Vilka vatten djur kan känna dofter?

Detta underlättar utbytet av värme och vatten mellan nässlemhinnan och luften. Inandningsluften värms och mättas med vattenånga. Utandningsluften kyls vilket gör att vattenånga kondenseras till vatten på nässlemhinnans yta. Därmed utsätts resten av luftvägarna inte för kyla och uttorkning vid inandningen, samtidigt som vi återvinner värme och vatten vid utandningen. Läs om hur näsmusslorna hjälper oss att spara på vatten på en annan sida.

Andra inlägg

På bilden syns också två av näsans bihålor, pannhålan och kilbenshålan , samt öppningen till en tredje bihåla, käkhålan. Läs mer om bihålorna i nästa svar. Jag har en fråga till er. Varför känner man inte smaken lika bra eller inte alls om man är täppt i näsan. Ett svar skulle uppskattas mycket! Matens "smak" beror inte bara på smakintryck utan bland annat också på luktintryck. Läs mer om matens "smak" på en annan sida. Luktslemhinnan ligger allra högst upp i näshålans tak. Om näsan är tilltäppt av en förkylning så kan inandningsluften inte nå upp dit, varken via näsan eller via munnen. Kanske kan luktslemhinnan också vara påverkad av infektionen. Vid normal andning rör sig luften i en jämn ström förbi näsmusslorna i nedre delen av näshålan och sedan in i svalget. Endast enstaka luftvirvlar når luktslemhinnan uppe i näshålans tak. Man kan förbättra luktsinnet genom att "sniffa", ett beteende som man bland annat ser hos vinprovare och spårhundar.

Då drar man ihop näsborrarnas nedre yttre delar "näsvingarna" mot skiljevägen mellan näsborrarna och andas häftigt och stötvis genom näsan. Genom denna manöver ökar man flödet av luft upp mot luktslemhinnan och förbättrar därmed möjligheten för doftmolekyler att binda in till luktreceptorerna. Läs mer om luktreceptorerna ovan på denna sida. Vomeronasalorganet är ett luktorgan som sitter längre ner i näshålan, skilt från den egentliga luktslemhinnan. Vomeronasalorganet fungerar förmodligen inte hos människan. Om det skulle göra det, så registrerar det sannolikt bara s. Läs om feromoner och om vomeronasalorganet på en annan sida. Om näsans bihålor Läs om vad som händer vid förkylning i svaret längre ned på sidan. Den schematiska bilden ovan visar näsans bihålor hos människan: pannhålorna 1 , gröna , silbenshålorna 2 , violetta , kilbenshålorna 3 , röda och käkhålorna 4 , blå. Käkhålorna i överkäksbenen är störst. Se även bilden vid föregående svar.

Bihålorna är luftfyllda håligheter, vars insidor är klädda med slemhinna. De är alla förbundna med näshålan via öppningar. Bihåleinflammation är en inte ovanlig följdsjukdom vid förkylning. Vanligen drabbas käkhålorna. Människans benägenhet att drabbas av bihåleinflammation är kanske en följd av att huvudet ändrade läge, när vi började gå upprätt. Detta innebar att käkhålornas och silbenshålornas öppningar hamnade ovanför deras bottnar, så att de inte längre kunde dräneras av tyngdkraften, utan bara med hjälp av slemtransporterande cilier flimmerhår. Vätska och var kan således lättare ansamlas i nedre delen av dessa bihålor. Det samma gäller kanske det luftfyllda mellanörat, som dräneras via örontrumpeten till svalget. Detta skulle kunna förklara barns benägenhet att drabbas av mellanöroninflammation. Bihålornas funktioner, om de har några, är inte kända. De påverkar i någon mån röstens klang genom så kallad resonans, något som lär vara en orsak till att rösten låter annorlunda vid en förkylning.

Men i en jämförande studie av olika däggdjur fann man inget samband mellan bihålornas storlek och djurens förmåga att avge starka läten. En funktion skulle kunna vara att minska skallens vikt. Elefanter har mycket välutvecklade bihålor, något som ger stöd åt denna tanke. Effekten är emellertid försumbar hos människan. Andra föreslagna funktioner hos däggdjurens bihålor är slemproduktion åt näshålan, ökad mekanisk hållfasthet hos skallen och förbättring av luktsinnet. Det finns inget stöd för någon av dessa hypoteser. Det finns emellertid stöd för en annan hypotes, nämligen att bihålornas slemhinna hos människan producerar mycket kväveoxid NO , som via deras öppningar når näshålan. Denna i höga halter giftiga gas fungerar i låga doser som ett så kallat parakrint ämne vävnadshormon med en rad effekter i kroppen. I näsan motverkar kväveoxiden sannolikt infektioner av bakterier och virus. Den tycks dessutom stimulera de slemtransporterande ciliernas rörelser.

Man tror också att den kan följa med inandningsluften ner i lungorna och där underlätta syreupptaget genom att utvidga blodkärlen. Många däggdjur producerar emellertid mycket lite kväveoxid i bihålorna. Andra saknar helt bihålor. Så denna hypotes förklarar inte bihålornas ursprungliga funktion. Den antyder bara att de kan ha fått en ny funktion hos människan. Varför blir man täppt i näsan? Varför utsöndrar vi snor genom näsan, egentligen? Är det inte ologiskt att bli igentäppt i andningsorganen? Tacksam för svar. Täppt smålänning.

Grönlandsvalen

Det här är egentligen en medicinsk fråga, men jag kan ändå ge en del synpunkter. Nässekretet "snoret" håller nässlemhinnorna fuktiga och skyddar dem mot bland annat virusinfektioner och bakterieinfektioner. Sekretet innehåller bland annat en speciell typ av antikroppar IgA som skyddar mot infektioner. Sådana antikroppar finns för övrigt också i modersmjölk, där de skyddar det diande barnet mot infektioner. Nässekretet fuktar också inandningsluften och fångar upp partiklar i luften innan dessa kommer ner i lungorna. Flimmerhår cilier på slemhinnans yta transporterar sekretet med partiklarna bakåt mot svalget, där det sväljs. När man blir täppt i näsan vid en förkylning så är det en inflammation i slemhinnan. Inflammationen är kroppens försvarsmekanism mot en infektion av ett virus eller en bakterie. Vid inflammationen utvidgas blodkärlen i slemhinnan vilket leder till ett ökat blodflöde. Blodet för då fler vita blodkroppar och fler immunologiskt aktiva plasmaproteiner till den infekterade slemhinnan.

Blodkropparna och proteinerna deltar i försvaret mot infektionen. Blodkapillärväggarna i nässlemhinnan blir mer genomsläppliga vid inflammationen. Därmed kan de nyttiga proteinerna lättare ta sig från blodet ut i vävnaden och verka där. De vita blodkropparna börjar röra sig som amöbor, klämmer sig emellan cellerna i kapillärväggen och kommer även de ut i vävnaderna. Där kan de bland annat fagocytera "käka upp" de skadliga bakterierna. Vid en inflammation leder utvidgningen av blodkärlen till att blodtrycket blir högre i de finaste blodkärlen, kapillärerna. Det höga kapillärtrycket och de genomsläppliga kapillärväggarna gör att vätska pressas ut i vävnaden från blodet varvid vävnaden sväller. Vid en förkylning kan nässlemhinnan, som bekant, svälla till den grad att man inte kan andas genom näsan. Slemhinnan avger också mer nässekret det vill säga "snor" under en förkylning. Den ökade produktionen av nässekret kan bidra till att föra bort bakterier från nässlemhinnan.

Hoppas att förkylningen är över! Jag undrar varför luktsinnet förändras så kraftigt hos gravida. Vet man det? Många kvinnor upplever att deras luktsinne är mycket känsligare under graviditeten. Men i ett par vetenskapliga studier fann man små eller inga skillnader mellan gravida och icke gravida när det gäller att känna av dofters intensitet och att identifiera dofter. Möjlighet finns det en något ökad känslighet under graviditetens första tre månader. Däremot fann man hos gravida en ökad tendens att uppleva vissa dofter som angenäma eller oangenäma. Detta gällde särskilt oangenäma dofter. I en studie fann man också en något ökad tendens att uppleva dofter som obehagliga under graviditetens första tre månader, jämfört med de sista sex. Man har antagit att den ökade tendensen att uppleva dofter som obehagliga kan vara funktionell och hindra kvinnan att äta giftiga födoämnen, som kan var skadliga för fostret. En eventuellt ökad doftkänslighet under graviditetens första tre månader blir då förståelig, eftersom risken för fosterskador är störst då.

De vetenskapliga studier som gjorts hittills ger dock svagt stöd för denna hypotes. Av samma skäl som ovan har man spekulerat i att gravidas morgonsjuka, med illamående och kräkningar under början av graviditeten, skulle vara funktionell i synnerhet som den kan utlösas av lukter eller smaker. Det finns studier som tyder på att morgonsjukan skulle ha gynnsamma effekter för barnet, andra gör det dock inte. Gynnsamma effekter skulle kunna vara skydd mot skadliga gifter i födan eller mot infektioner. Det kan även finnas andra orsaker till eventuella gynnsamma effekter. Fornegyptisk statyett i brons från det första årtusendet före vår tideräkning. Den avbildade katthonan kunde sannolikt känna igen sina ungar på deras lukt, se svaret nedan. Läs på en annan sida om när och var tamkatten tämjdes. Det sägs att en katthona kan känna igen sina ungar på doften. Hur uppkommer denna "unika" doft?

Vilka djur kan lukta under vatten

Finns den kodad i arvsanlagen? Gäller detsamma om olika människors doft? I synnerhet hos möss, men också hos människor, har försök gjorts som antyder att en individs unika doft på något sätt är kopplad till individens uppsättning av så kallade MHC-gener. Motsvarande borde sannolikt gälla för katter. Varje individ har en egen unik uppsättning MHC-gener. Enda undantaget är enäggstvillingar samt enäggstrillingar, enäggsfyrlingar och så vidare som har samma MHC-genuppsättning. Kattungarna i en kull är "fleräggsmånglingar", inte "enäggsmånglingar", och har alltså olika uppsättningar av MHC-gener. MHC betyder "major histocompatibility complex". MHC-generna är av utomordentligt stor betydelse för immunförsvaret. Det är också MHC-generna som ligger bakom avstötningen av transplanterade organ. Mekanismen genom vilken olika MHC-gener ger upphov till olika dofter är inte känd. Men det finns alltså data som tyder på att skillnader i arvsanlagen kan ge olika individer olika dofter, även om man än så länge vet mycket lite om hur det går till.

Kvinnor kan känna skillnad på lukten av ämnen som binder till olika MHC-receptorer. MHC-bindande ämnen skulle kunna utsöndras via svett. Det kan inte uteslutas att deras doft omedvetet påverkar partnervalet hos människor. Den evolutionära fördelen med detta skulle kunna vara att avkomman får en ur immunologisk synpunkt fördelaktig uppsättning av MHC-gener och att risken för inavel minskar. Läs mer om feromoner och MHC-gener på en annan sida. Vissa av mina vänner påstår att om man känner lukt av svett så andas man in svett. Känner man lukt av avföring, andas man in avföring och så vidare. Jag påstår att vad vi känner lukt av bara är vissa beståndsdelar av det som avger lukten. Hur är det? Luktsinnet känner bara av flyktiga ämnen som avdunstar från något objekt i omgivningen eller i munhålan. Du andas således inte in hela avföringen utan bara vissa flyktiga komponenter i den. Den övervägande delen av avföringens beståndsdelar är icke flyktiga.

Avföringen består, förutom av vatten, huvudsakligen av icke flyktiga komponenter, främst växtfibrer, bakterier, cellrester och saltutfällningar. Till de flyktiga ämnen som ger avföringen dess lukt hör svavelväte och aminer. Motsvarande resonemang gäller svett. Svett innehåller huvudsakligen vatten som inte har någon lukt samt natriumjoner och kloridjoner som inte avdunstar. Lukten från svett härrör främst från bakteriell nedbrytning av proteiner och fetter som utsöndras av de så kallade apokrina svettkörtlarna. Dessa svettkörtlar finns bland annat i armhålorna och ljumskarna. Det finns sannolikt också så kallade feromoner i apokrin svett, men deras lukt är vi förmodligen inte medvetna om. Det beror på ett fenomen som kallas sensorisk filtrering. Filtreringen kan innebära att sinnescellerna slutar reagerar på sinnesintryck som pågått länge, så kallad sensorisk adaption , eller att informationen från sinnesorganen släcks ut i centrala nervsystemet, till exempel när ett sinnesintryck pågått länge eller när vi koncentrerar oss på andra sinnesintryck.

Funktionen med den sensoriska filtreringen är att sålla fram de sinnesintryck som är viktigast just nu så att de kan analyseras extra noga av hjärnan. Fenomenet är särskilt märkbart när det gäller lukten. Kommer vi in i ett rum med en stark doft känner vi av den i början, men sedan filtreras den bort och når inte längre vårt medvetande. Läs om sensorisk adaption på en annan sida. En gammal fin bild av en ugglepapegoja eller kakapo Strigops habroptilus hos vilken luktsinnet studerats, läs svaret nedan. Den finns i Nya Zeeland. Den lever på marken och kan klättra i träd, men den kan inte flyga, bara segelflyga från träden till marken. Det är inte ovanligt att fågelarter förlorar flygförmåga, om de lever på öar där predatorer saknas. Men när européerna kom till Nya Zeeland införde de markbundna predatorer, till exempel råttor och förvildade katter. Kakapon var då försvarslös. Kakapon, som tidigare fanns nästan överallt på huvudöarna Nordön och Sydön är nu troligen utrotad där.

Arten finns nu bara på några småöar, där man utrotat de europeiska rovdjuren. Läs om hur kakapon räddas på Kakapo Recovery Progamme. Kakapon kan bli mycket gammal åtminstone 60 år. Vid parningstiden lockar hanarna på honorna genom att blåsa upp en av sina luftsäckar och utstöta ett brummande ljud med mycket låg tonhöjd. Ljudet kan höras på flera kilometers avstånd. Courtesy of John G. Det påstås ofta att fåglar ej kan känna lukt. Jag tror att de kan. Min papegoja tycks kunna avgöra när en frukt, gömd under en tidning, är mogen. Han kan ju inte se frukten under pappret. Skulle bli väldigt glad för svar. Tidigare ansåg man att alla fåglar hade dåligt luktsinne, eftersom deras luktbulber i hjärnan var små. Men senare visade man att luktbulberna var mycket stora hos en del fåglar, upp till 37 procent av hjärnvikten hos en del havsfåglar. Det finns nu en rad studier som visar att luktsinnet spelar en stor roll för många fåglar. Det står klart att duvor använder luktsinnet vid navigering, inte bara syn, magnetiskt sinne och hörsel.

Duvor som inte kan använda luktsinnet har svårigheter att hitta hem. Höns kan använda luktsinnet för att undvika giftiga insekter. Kalkongamen en av nya världens gamar, se nästa svar kan hitta as med hjälp av luktsinnet. Luktsinnet har, jämte synen, stor betydelse för många havsfåglar, när de letar efter föda. Albatrosser kan flyga i sicksack mot vinden för att nå områden där det finns föda, precis som en del fjärilshanar gör när de söker upp honorna. En nackdel med orientering via luktsinnet är ju att luktmolekyler bara följer den rådande vinden. De kan inte spridas i alla riktningar, som ljusstrålar. Men med lukten kan fåglarna hitta födokällor som ligger bortom horisonten. Havsfåglar följer ofta lukten av dimetylsulfid DMS som frigörs till luften där det finns växtplankton. Där det finns gott om växtplankton, basen i näringskedjan, finns det också ätbara fiskar och andra djur som är högre upp i näringskedjan. När det gäller din papegoja, förefaller dina iakttagelser övertygande.

En tidning torde inte släppa igenom synligt ljus och inte heller ultraviolett ljus, som fåglar kan se. Dina iakttagelser stöds också av en vetenskaplig artikel, som visar att loripapegojor kan använda luktsinnet, när de väljer föda. Artikeln publicerades och i den uppger man att det var första gången som luktsinne påvisats hos en papegojart. Senare har luktsinne också påvisats hos ugglepapegojan på Nya Zeeland, se bildtexten ovan. Papegojor har små luktbulber, men kan uppenbarligen ändå ha nytta av sitt luktsinne. Det här är en kalkongam, en representant för nya världens gamar. Mera kända är de båda kondorarterna: den andinska kondoren och den utrotningshotade kaliforniska kondoren. Den förra kan ha ett vingspann på cirka 3,2 meter. Man har visat att kalkongamen kan hitta sin föda med hjälp av luktsinnet. Notera att nya världens gamar saknar skiljeväggen mellan de båda näshålorna. Man kan se himlen rakt genom gamens båda näsborrar på bilden ovan.

Det sägs att det skall finnas rovfåglar med bra luktsinne. Har ni någon aning om vilka det kan vara? Enligt uppgift ska nya världens gamar, till vilka bland annat de två kondorarterna hör, kunna använda luktsinnet för att lokalisera sitt byte. Nya världens gamar ansågs tidigare inte vara närmare släkt med de andra rovfåglarna, men detta motsägs av nyare molekylärbiologiska studier. Dessa studier visar i stället att falkarna inte är närmare släkt med övriga rovfåglar. Jag har inte hittat några uppgifter om luktsinnet hos gamla världens gamar. Jag har en fråga om geckoödlor. Har de ett luktsinne och är det i så fall bra eller dåligt? De flesta ödlor har ett bra luktsinne. Geckoödlor tycks emellertid ha ett särskilt bra luktsinne, även jämfört med andra ödlor. Detta är inte förvånande med tanke på att de flesta geckoer är nattaktiva. Man har gjort försök som visar att geckoer använder sitt luktsinne både till att upptäcka föda och till att upptäcka de ormar som har dem som bytesdjur.

Geckoödlor har två par välutvecklade luktorgan. Förutom de vanliga luktorganen i näshålorna är de försedda med ett par säckformade vomeronasalorgan som mynnar i munhålan. De senare användes i någon mån jämte smaklökarna till att identifiera kemiska ämnen i munhålan. Dessutom fångar ödlorna upp doftämnen i luften när de sticker ut tungan och rör den fram och tillbaka. Sedan bringar de den tvåkluvna tungan i kontakt med öppningarna till vomeronasalorganen, där doften avläses. Ödlorna kan också stryka tungflikarna mot föremål i omgivningen, fånga upp icke flyktiga kemiska ämnen och registrera dem i vomeronasalorganen. Gekkoer pumpar ofta luft ut ur och in i munhålan genom att höja och sänka dess golv. Detta beteende tros öka luftutbytet i näshålan och därmed skärpa luktsinnet. Det skulle alltså vara jämförbart med hundars "sniffande". Ett vomeronasalorgan finns hos många fyrfota ryggradsdjur, bland annat groddjur, ödlor, ormar och däggdjur. Hos ödlor och ormar är det särskilt välutvecklat.

Läs mer om kräldjurens sinnen , om ormarnas sinnen och om människans vomeronasalorgan på andra sidor. Läs också om hur geckoödlor klarar av att gå på taket i ett rum på en annan sida. Jag var i Marocko och då var vi på en dromedarridningstur. Efter turen klappade vi dromedarerna och blev blodfärgade på händerna. Guiden sade att det var deras svett. Jag såg att de inte hade något sår. Det som vi uppfattar som smak beror till stor del på våra luktintryck. Medan smakreceptorerna enbart kan skilja mellan sex olika grundsmaker sött, salt, surt, beskt, umami och fett [ källa behövs ] så kan luktsinnet urskilja hundratals olika dofter i extremt små kvantiteter. I engelskan finns ordet flavor där luktsinne, smaksinne och trigeminusnerven tillsammans bidrar till "smaken" medan man i svenska språket inte särskiljer taste ren smak från flavor. Med stigande ålder avtrubbas känsligheten för luktämnen. I snitt vart tjugoandra år halveras människans förmåga att känna en viss lukt.

De tusentals miljarder dofter vi kan urskilja har en stark koppling till amygdala och därmed kan doftupplevelser framkalla starka känslor. Därför kan doftämnen användas inom vården för att ersätta smärtstillande läkemedel vid operationer, eftersom doftupplevelsen kan verka som en slags hypnos som ger upphov till en avskärmning som blockerar obehagskänslan. Olika sjukdomar utsöndrar specifika dofter som möjliggör tidig diagnostisering av exempelvis parkinsonpatienter. Joy Milne, som besitter ett extraordinärt luktsinne, lyckades tack vare detta upptäcka sin mans diagnos tio år innan symtomen blev synliga. I Israel forskas det på att kunna framställa en så kallad "Na-nose" som ska kunna upptäcka olika sjukdomar i ett tidigt stadium genom att analysera utandningsluft med hjälp av artificiell intelligens som efterliknar vårt luktsinne. En målsättning är att denna "näsa" ska kunna kopplas till mobiltelefoner eller klockor som ständigt kan analysera vårt tillstånd och identifiera eventuella sjukdomar innan symtom uppvisas.

I och med luktsinnets koppling till amygdala och hippocampus kan dofter framkalla känslor och minnen innan dessa synliggörs för oss. Doftupplevelser har på så sätt kunnat användas för att motverka våldsbeteenden hos brottslingar i fängelser. Detta genom att diskutera vilka känslor och minnen olika dofter associeras med vilket möjliggör ett återfående av kontakt med sig själv. Doftminnen visar sig även vara det känslominne som varar längst, vilket innebär att olika lukter kan framkalla starka nostalgikänslor från barndomen. Schematisk bild över hur luktorganet fungerar. ISBN Vertebrates 7:th ed. Principles of Cognitive Neuroscience. Fri tanke förlag. Human Anatomy fifth edition. The Special Senses sidorna Benjamin Cummings förlag Läst 27 april Kategorier : Luktsinne Sinnesorgan. Dolda kategorier: Alla artiklar som behöver källor Alla artiklar som behöver enstaka källor Artiklar som behöver enstaka källor Artiklar som behöver enstaka källor