Bokashi kompost

Limpan kan däremot vara hur lång som helst. Nu när villaträdgårdarna har blivit mindre bygger man ofta en kompostbehållare med ett eller flera fack för att det ska se mer prydligt ut. Det finns också ett flertal enkla kompostbehållare i handeln att köpa för den som så önskar. Kompostlimpa med trädgårdsavfall, blir till bästa jordförbättraren. Under våren och sommaren varvar man allt som ska komposteras i en hög eller i fack ett.

Planteringsjord i säck – duger det för jordförbättring?

Ris och kvistar mals ner till flis i en kompostkvarn. När hösten kommer gräver man om och blandar allt, gärna med lite tillsats av hönsgödsel. Vattna mellan varven och avsluta med att täcka med halm eller höstlöv. Sent nästa vår kastar man om komposten igen så att de yttre ytorna kommer inåt i komposten. Nedbrytningen går snabbast där inne, och om det behövs så vattnar man igen. Om vintern varit mild kan delar av kompostjorden vara färdig att användas som jordförbättring. Oftast är det bäst att låta den vila till hösten. För att undvika objudna gäster som kråkfåglar, måsar och råttor, måste matrester och annat hushållsavfall komposteras i en behållare med lock, botten och väggar så täta att inga möss och fåglar tar sig in. Springor och hål på max fem mm är ett riktvärde. Kommunerna brukar ha krav på utformning av behållare för hushållsavfall, så kontrollera vad som gäller där du bor. Det finns många olika typer av trädgårdskomposter att köpa på marknaden.

Många väljer isolerade behållare för att undvika att komposteringen avstannar på vintern. Isolering hjälper till viss del, men inte mot alltför sträng kyla. Därför är det viktigt att inte köpa för liten behållare, liter är lagom storlek för en normalstor familj. Då får avfallet plats även om processen stannar av. Så fort det blir varmare startar förmultningen igen. Behållaren bör helst ha två fack. Det första fyllda facket får vila och bli mull medan man fyller det andra. Tömningen underlättas om sidorna går att haka av så att kompostmullen lätt kan grävas ut.

Planteringsjord

Allt organiskt material, det vill säga allt som har sitt ursprung i växter och djur, kan kom posteras. I den öppna trädgårdskomposten hamnar allt trädgårdsavfall: blast, ris, löv, kvistar, häckklipp, blomblad m m. Gräsklipp bör läggas i tunna lager och blandas med löv och flis. Ett bättre sätt att ta till vara gräsklipp är att utnyttja det som marktäckning i grönsakslandet eller att låta det ligga kvar och bli näring till gräsmattan. Fruktskal, potatisskal och grönsaksrester kan också läggas i en öppen trädgårdskompost. Även mossa, fallfrukt och växter med mjöldagg, skorv och svartfläcksjuka kan komposteras, men gräv ner materialet ordentligt inuti komposten alternativt täck över med jord eller löv. Växter med sjuka rotdelar eller virus bör eldas upp eller slängas i soporna! Ettårigt ogräs som inte hunnit blomma är ett värdefullt grönmassetillskott. Hamnar ogräsfrön i komposten får man räkna med att en del överlever, framför allt de som ligger i den yttre svala delen.

För att döda ogräsfrön krävs vanligen temperaturer på upp mot 60°C i några timmar, vilket man knappast uppnår utan en väl fungerande, isolerad behållare. Det bästa är förstås att rensa ogräs innan det gått i frö, för att förhindra spridning både i trädgården och via komposten. Rötter av fleråriga ogräs kan förpassas till trädgårds- eller hushållskomposten efter att de legat framme och torkat ut. I hushållskomposten hamnar alla rester från köket. Fiskrens, kycklingben, räk- och äggskal, grönsaker, vissna blommor, teblad, bröd och makaroner. Kaffesump med filter, hushållspapper och äggkartong förmultnar snabbt bara det sönderdelas i mindre bitar. Avfall från trädgården är förstås också lämpligt, bara det inte blir alltför stora volymer. I hushållskomposten bör man tillföra kolrikt material, strö, varje gång man lagt i matrester från köket! Strömaterialet kan bestå av trädgårdsavfall, jord eller gammal kompost, torra hackade löv, torv, bark, hackad halm samt såg eller kutterspån.

Mängden strö ska vara ungefär en del till tre delar köksavfall räknat på volym. Glas, plast, textil och gummi ska inte läggas i komposten. Enstaka sidor av tidningspapper går bra men i övrigt ska tidningar återvinnas. Träkol och stora köttben gör ingen direkt skada men kommer heller inte att brytas ner inom överskådlig tid. Kalk, cigarett- och vedaska ska inte tillföras, det stör pH-värdet. Cigarettaska är dessutom giftigt för mikroorganismerna. I de flesta kommuner krävs särskilt tillstånd för att få kompostera latrin, så blöjor och fekalier från djur och människor ska inte komposteras i den vanliga hushållskomposten. I en kompost finns ett myller av liv och ju artrikare kompost desto bättre resultat. Svampar, bakterier, nematoder, maskar, hoppstjärtar och kvalster — alla slåss de om utrymme och mat. För att kompostarbetarna ska kunna fungera måste det finnas lagom med vatten, syre, kväve och kol Är komposten för våt blir det syrebrist, då drunknar många arter medan andra som trivs i syrefattiga miljöer tar över processen.

Låt gödseln brinna Färsk stallgödsel är stark och behöver vila, eller brinna, i upp till ett år innan den används. Under brinntiden ligger gödslet i en hög och komposteras, och ger sedan näring som är mild nog för att inte skada rötterna på dina växter. Därefter klarar du dig fint med det gödselmaterial trädgården eller den omgivande naturen själv producerar. Mest handlar det om att samla kvistar, löv och växtrester i en kompost, att blanda egen näringslösning som vattnas ut över jorden och att lägga kväverikt gräsklipp direkt på odlingsbäddarna. Det bidrar med både näringskickar och material som maskar och mikroorganismer kan omvandla till luftig och näringsrik mull. För att lyckas som odlare ska du helt enkelt skapa en sådan där näringsrik, luftig och lucker jord som grönsakerna älskar. De tre viktigaste näringsämnena är kväve, fosfor och kalium. De kallas för makronäring och är de ämnen som växterna använder mest av. Växterna behöver också mineralämnen som zink, järn, koppar, bor och molybden.

Kompost matavfall

De kallas mikronäring eftersom växterna behöver dem i ytterst små mängder. I allmänhet innehåller jorden tillräckligt med mikronäringsämnen i sig själv, i övrigt finns de i alla gödselmedel. Gräsklipp innehåller mängder av kväve som frigörs när det bryts ner av de maskar, smådjur och mikroorganismer som finns i jorden. Dessutom ökar gräsklippet mullhalten i jorden. Om du lägger ett lager gräsklipp på odlingsbädden så bibehålls också fukten i jorden, klippet lägger sig som ett skyddande lock så att fukten inte dunstar. Gräsklippet kväver också ogräs. Lägg regelbundet ett tio centimeter tjockt lager nyklippt gräs på jorden. Lägg inte gräsklippet direkt mot växterna, med en fingerbredds distans slipper växterna kvävas eller ruttna. Läs också: Så gräver du jordlimpa, pallkrage och djupsäng.

Bygga roterande kompost

Består av färska och torra växtrester, överbliven frukt och grönsaksblast samt annat skrufs från trädgården. Färskt material är kväverikt medan torrt material är kolrikt. När färskt och torrt möts startar en nedbrytningsprocess som inom ett år resulterar i fin kompost. Trädgårdskompost är inte särskilt näringsrik men ger mycket mull till jorden. Gör så här: Se ut en skuggig plats, minst en kvadratmeter stor. Lägg ett tio centimeter tjockt lager med torrt och finfördelat växtmaterial på marken, lägg sedan på ett lika tjockt lager finfördelat färskt material. Varva sedan färskt och torrt material allt eftersom. En perfekt fungerande kompost är varm och fuktig. Om komposten kallnar är det för mycket torrt material, då kan du kicka igång den med mer färskt. Du kan också kissa på komposten för att få igång processen. Om komposten är blöt och börjar lukta ammoniak är det för mycket färskt material, då behöver du tillföra lite torrt växtmaterial. Lägg aldrig tillagad mat i trädgårdskomposten!

Bygger på matavfall från hushållet och kräver både tillstånd från kommunen och en stängd behållare för att inte locka skadedjur som råttor och möss. Matavfall är i regel mycket kväverikt och behöver balanseras med minst en tredjedel kolrikt material som spån, strö, löv, tidningspapper eller wellpapp. Kökskompost är mycket näringsrik. Höstlöv som har fallit av träden ger fin kompost. Samla löv och lägg i sopsäckar, gör några hål i säckarna för att få in syre och ställ undan dem i ett år eller två. Lövkompost ger ingen näring men mycket mull. Komposten tillför en del näring men framför allt mullhaltigt material. Gräv ner i jorden med grep. Undvik spade, den klyver maskar och smådjur. Använd 3—4 liter brunnen stallgödsel per kvadratmeter. Mylla ner i översta jordlagret. Vattna på jorden lite men ofta, då kommer näringen ut i jämn takt och växterna hinner ta upp den. Klippet ger näring och material som ökar mullhalten i jorden. Lägg dock inte på för ofta, då riskerar du kväveöverskott som gör växterna slappa i strukturen, mottagliga för sjukdomar och mindre benägna att utveckla frukt.