Tsunami wikipedia

Här berättas bl. Omfattande artikel i Wikipedia där du kan lära dig mer om jordbävningar. Här berättas om jordbävningars förekomst och typer, skalor, vågrörelser, skadeverkningar, effekter och om jordbävningar i olika områden. På Forskning. Webbplatsen ägs och utvecklas av tio myndigheter och stiftelser som finansierar forskning i Sverige. Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan Jordskorpan som vi lever på är jordklotets svalnade yta. Jordskorpans tjocklek varierar från några Jordskorpan sitter inte ihop i ett enda stycke. Den består av många olika bitar som ligger bredvid Tagg om tsunami.

Tsunami indonesien

Bild: Wikimedia. Den högsta tsunamin som har uppmätts var 67 meter hög. Kategorier: Växtlighet och vatten. Jordens inre och yttre krafter. Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet. Spara som favorit. Uppdaterad: 3 augusti Publicerad: 14 mars Sårbara platser: Geologisk och ekonomisk sårbarhet Genomgång min där SO-läraren "magister Wendin" pratar om geologisk och ekonomisk sårbarhet. Kategorier: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet. Indonesiens geografi. Japans geografi. Flipped Classroom. Dokumentär och film. Jordens inre processer : jordbävningar och tsunamis Genomgång min där SO-läraren Mikael Larsson berättar om jordbävningar och tsunami. Kategorier: Jordens inre och yttre krafter. Så bildas en tsunami Från en spricka i jordskorpan till monstervågen som tog liv. Geologi På Naturhistoriska riksmuseets webbplats hittar du massor av skolanpassad fakta inom ämnet geologi. Frågor och svar om havet SMHI:s oceanografer får många frågor från allmänheten.

Vad är en tsunami?

Jordbävning Omfattande artikel i Wikipedia där du kan lära dig mer om jordbävningar. Jordbävningar På Forskning. Jordens inre och yttre krafter Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. Om stranden är mycket långgrund kommer man kunna se när den utgående strömmen övervinns av den mycket starkare inåtgående strömmen, som är huvudvågen. Då bildas en enorm lokal vågfront, som kan bli en åtskilliga tiotals meter hög skummande vägg. Den kan bestå av flera fronter, eftersom jordbävningens skakningar ofta är mycket oregelbundna. Om stranden inte är långgrund eller om man befinner sig på en ö kommer man inte alls att märka av fenomenet och får nästan ingen visuell varning förutom när havet drar sig tillbaka. Tsunamin kommer sedan på bara några minuter att höja havsnivån. En enormt kraftig ström kommer då att bildas. En tsunamis snabba havsnivåhöjning orsakar katastrofala skador på låglänta kustområden. Om en 10 meter tsunami slår till kommer allt som ligger mindre än 10 meter över havsnivån svämmas över nära kusten.

Den kraftiga strömmen från en 10 meters tsunami sliter loss alla mindre tåliga byggnader som lagerlokaler och mindre hyreshus. Alla båtar slits loss från sina förtöjningar, även stora fraktfartyg. En 1 meter hög tsunami kan förstöra småbåtshamnar då många båtar kommer att slitas loss i den kraftiga strömmen. En tsunamivåg kallas i flödesdynamik för barotrop våg och dess propagationshastighet fashastighet kan därför uppskattas med de så kallade Shallow-waterekvationerna vilka kan härleds från Navier-Stokes ekvationer. Shallow-waterekvationerna ger en tämligen god uppskattning av fashastigheten eftersom havets horisontella utsträckning är mycket större än djupets. Fashastigheten för en barotrop våg ges av. Viktigt att notera är att vågen enbart har denna mycket höga hastighet i det fria havet men att den bromsas upp kraftigt när den kommer närmare land samtidigt som amplituden växer. Vågens energi är därför ungefär konstant så länge den befinner sig på havet men minskar på grund av friktion nära land.

Seismisk aktivitet är den vanligaste orsaken till tsunamier.

Tsunami 2004

Däremot är det långt ifrån alla jordskalv som ger upphov till tsunamier. Effekten blir en fram och återgående höjning av havsytan som kan uppgå till flera tiotal meter över ett stort vattenområde. Varje gång vattenytan höjer sig kan vid en ofördelaktig bottenform även enormt höga vågor utbildas som bryter mot stranden vilket dock har den fördelen att ge en snabbare reduktion av vattenmassornas energiinnehåll. Vattennivåändringarna avtar först när vattenmassans energiinnehåll helt har förbrukats i viskös friktion och vågbrytande förluster mot strandlinjen. Ute till havs på stort vattendjup är en sådan tsunami knappt märkbar. Med avancerad teknik kan tsunamier som uppkommit ute till havs genom skalv på havsbotten registreras av tsunamivarningssystem som bland annat mäter havsnivån i förhållande till havsbotten. Beroende på avståndet från jordskalvet till land, kan dessa system ge en varning flera timmar innan den första tsunamivågen når land. Tsunami orsakar endast stora skador lokalt då vågen snabbt tappar sin energi när den sprider sig över en ocean.

En stor jordbävning utanför Japans kust kommer därför vara mycket mindre när den når Hawaii eller för den delen USA:s västkust. När tillryggalagda avståndet från epicentrum dubblas halveras vågens lokala energi då den sprider ut sig som en cirkel sett uppifrån. Tsunamivågor som bildas vid de kraftigaste jordbävningarna vid subduktionszoner , benämnda Mega-thrust-jordbävningar har dock potential att orsaka enorm förödelse hundratals mil från jordbävningens epicentrum vilket tydligt visades vid Jordbävningen i Indiska oceanen En tsunami i sådan skala kallas teletsunami. Dessa jättevågor har omtalats i litteraturen sedan länge och sagor berättar om hur skepp förliser på grund av jättevågor, tsunami. Det är dock endast på stränder och grunt vatten som tsunamier orsakar skada. Europa drabbades av tsunamikatastrofer , då totalt 60 omkom och staden Lissabon förstördes [ 3 ] , en händelse som diskuterades mycket i tidens litteratur, och i Messinasundet mer än döda.

Jordbävningen i Indiska oceanen den 26 december skapade en tsunami som orsakade förödelse längs Indonesiens , Thailands , Myanmars , Indiens , Somalias och Sri Lankas kuster. Vågen dödade hundratusentals människor, varav många turister som befann sig på stränderna. De flesta av stränderna drabbades flera timmar efter att jordbävningen inträffat. Tsunamin var som värst i Indonesien där havsnivån höjdes 10 meter och orsakade total förödelse längs det låglänta kustområdet i Aceh-provinsen. Ett varningssystem för tsunamier håller på att byggas upp i området. Jordbävningen vid Tohoku den 11 mars skapade en tsunami som slog till mot Japans östkust. Vid jordbävningen sänktes kusten med upp till 1,2 meter där tsunamin slog till vilket förvärrade skadorna. Vågen slog till 20—30 min efter jordbävningen med en höjd av uppemot 30 meter i kuststaden Ōfunato [ 4 ]. När tsunamin nådde Kalifornien på andra sidan Stilla havet var höjden endast drygt 1,5 meter.

Det finns flera olika sätt som vulkanutbrott kan utlösa tsunamier. Dessa är vulkaniska jordbävningar, pyroklastiska flöden , undervattensexplosioner, kollaps och bildande av en caldera , jordskred , laviner av het sten, lahar , atmosfäriska tryckvågor och lava. Nu befarar man att en vulkan på Kanarieöarna — Cumbre Vieja på La Palma — kan orsaka en "megatsunami". Om en klippa vid vulkanen faller i vattnet i ett stycke bildas enligt vissa forskare en våg som är över 25—30 meter hög. Vågen skulle kunna göra stora skador lokalt. Den 9 juli inträffade en katastrof i Lituya Bay i södra Alaska. En jordbävning utlöste ett jordskred där 30,5 miljoner m 3 sten föll — meter ned i vattnet. Händelsen har skapat en meter hög "megatsunami". Det undanträngda vattnet kastades upp meter längs en mycket närliggande klippsluttning. Detta har sedan misstolkats av populärvetenskap som att en meter hög tsunami bildades. Tsunamier kan även utlösas av nedfallande kometer eller asteroider , då skulle de dock oftast bli så stora att de istället kallas för iminamis megatsunamier.