Christopher polhem uppväxt

Där blev han inspirerad att uppfinna en ny typ av gruvmaskin, och för Karl XI visade han s å en utvecklad modell av denna vattendrivna maskin som med hjälp av tunnor fraktade malmen genom gruvgången, upp i schaktet och därifrån vidare hela vägen till hyttan. Kungen blev imponerad och gav P en rejäl belöning samt en årlig pension på dlr smt. I och med detta var P:s framtid tryggad. Följande år fick P på statens bekostnad göra en studieresa till Bergslagens gruvor samt pröva på sitt första arbete inom gruvnäringen, en hästdriven pumpmaskin för Hällestads järngruva i Östergötland. Sociala, ekonomiska och tekniska problem gjorde dock att detta projekt misslyckades. Maskinen innebar samma tekniska lösning som hans modell från Istället för att använda dyrbara linor av oxhud för att hissa upp tunnorna vandrade dessa istället själva upp på hakar längs fram- och återgående trästänger. Kraften överfördes från vattenhjulet till hakstängerna med s k stånggångar, en från kontinenten känd men något svårbemästrad teknik, som P hade fulländat.

Efter denna stora tekniska framgång följde en ström av idéer för mekanisering av gruvdriften och transporter och för sågning av timmer med nya arbetsbesparande maskiner, de flesta avsedda för Falu koppargruva. P:s radikala maskiner möttes inte alltid med beundran av de traditionsbundna gruvmannen, men Bergskollegiets ämbetsmän stödde honom i huvudsak. Med hjälp av statliga bidrag gav sig P ut på en resa till kontinenten för att vidga sina tekniska vyer. Resan, som varade i nästan två år och gick till England, Holland, Frankrike och Tyskland, kom att få stor betydelse för P:s vidare utveckling som tekniker. Framför allt besökte han och hans reskamrat, undermarkscheidern Samuel Buschenfeldt, gruvor och allehanda industrier, men de träffade även vetenskapsmän, som matematikern John Wallis i Oxford och astronomen John Flamsteed i Greenwich. De praktiskt-tekniska aspekterna torde dock ha gjort de djupaste intrycken. Vid hemkomsten presenterade P flera nya idéer.

En av dessa var Laboratorium Mechanicum, vilket grundades Det var en institution för genomförande av praktiskt-teoretiska experiment samt för undervisning och utbildning i tekniska ämnen. Ett viktigt inslag vid denna statligt finansierade institution var modeller av trä. Verksamheten startade i Sthlm, men följde med P till Falun och senare vidare till Stjernsund. Samuel Buschenfeldt blev ansvarig för det dagliga arbetet. Laboratoriet låg under Bergskollegiets ansvar. Under Karl XII:s krig drogs anslagen in och P:s många andra tidskrävande projekt gjorde att laboratoriet ej fick kontinuitet. Under dess första år gjordes emellertid flera intressanta experiment, bl a med P:s vattenhjulsprovmaskin, och en stor samling modeller byggdes upp. Där fick också flera elever en mångsidig teknisk utbildning enligt P:s pedagogiska principer, bl a Emanuel Swedenborg, Carl Cronstedt bd 9 och Augustin Ehrensvärd bd Även utlänningar, t ex tyska bergsmän, utbildades av P.

Fram till utgick emellertid endast tillfälliga anslag. Laboratorium Mechanicum uppgick i den Kongliga Modellkammaren i Sthlm, en för allmänheten öppen institution avsedd att sprida kännedom om teknik med hjälp av modeller. Bland de mer speciella modellerna i Laboratorium Mechanicum fanns en uppsättning av P:s s k mekaniska alfabet, vilket innebar att mekanikens alla byggstenar — enskilda odelbara element som kugghjul eller glidlager — var och en representerade en bokstav. Med bokstäver ur detta alfabet kunde en mekaniker skapa den maskin som gav den rörelse han önskade. P:s mekaniska alfabet var ett utmärkt pedagogiskt system, lika lätt att förstå vid inlärning av mekaniken som vid dess praktiska användning. En stor del av sin tid ägnade P åt gruvmekaniken, och i Falun uppförde han —98 sitt andra större verk, kallat Carl XI:s spel, vilket lyfte med linor. S å som spelet stod klart utnämndes P till direktör över bergsmekaniken, en för honom särskilt inrättad tjänst, som han innehade till sin död.

P:s arbete med gruvteknik fortsatte under flera decennier; bl a byggde han ytterligare ett par stora maskiner i Falu gruva. Med tiden kom han dock att lägga gruvmekaniken åt sidan till förmån för sitt käraste projekt — Stjernsund. Ett viktigt mål för P efter hemkomsten från den utländska resan var att göra Sverige till ett industriland. I mindre skala sökte han själv bidraga till detta genom att med Gabriel Stierncrona som finansiär grunda Stjernsunds manufakturverk. Platsen var en liten by i Husby sn i södra Dalarna med det ursprungliga namnet Sund. Arbetare rekryterades bland bönder, och dammen jämte fabriksbyggnader, bostäder och samtliga maskiner byggdes under P:s ledning. Här kom P och hans anställda att producera ett stort antal varor av metall, såsom tallrikar, knivar, filar, lås och urverk Stjernsundsur , med hög kvalitet tilll låga priser och med hjälp av mer eller mindre automatiska vattendrivna maskiner av P:s konstruktion. Detta produktionssystem innebar något helt nytt och är P:s mest betydande bidrag till teknikens historia.

Oberoende av P:s verk skapades liknande system först omkr ett sekel senare i Frankrike och, med särskild framgång, i USA. P:s tidiga försök till massproduktion fick dock problem med att hålla kvar arbetarna. Detta i kombination med skråväsendets motvilja mot fabriksgjorda produkter, svårigheter med marknadsföring, tullar och utebliven tullfrihet på grund av det kostsamma Nordiska kriget gjorde att verksamheten inte nådde den framgång P hade hoppats på. De bästa åren inföll under talet. P lämnade Stjernsund omkr för att flytta till Sthlm, då stora delar av bruket och maskinerna ödelagts i en brand. Verksamheten fortsatte dock med andra ägare in på talet. Flera maskiner, utvecklade och använda av P vid Stjernsund, kom dock att kopieras och brukas av andra; detta gällde bl a hans vattendrivna valsverk och plåtsax. P uppfann ständigt nya maskiner, även på andra områden: textilmaskiner som strumpvävstolar och kardmaskiner samt jordbruksmaskiner som såningsmaskiner, plogar och tröskverk.

De flesta av P:s uppfinningar var geniala, och maskinerna var skickligt konstruerade, särskilt med tanke på de enkla och grova tillverkningsmetoder som stod till buds. Fanns inte metoden, uppfann han den. P:s kunskaper i gruvmekanik efterfrågades bl a av kurfursten av Hannover, Georg Ludvig, senare Englands konung.

Var levde christopher polhem

För lång tid kom bergsmekaniken i Harzområdet att präglas av P:s idéer. Via kanslirådet Casten Feif bd 15 korresponderade Karl med P från Bender, och de fann varandra i ett gemensamt tekniskt intresse. Bland P:s militära uppfinningar fanns bl a kanonriktinstru-ment och fältkvarnar, men även många andra idéer diskuterades. Kungen visade sin uppskattning genom att stödja P på många sätt, inte minst genom tjänsteutnämningar. I jan avsade sig P sin tjänst som konstmästare i Falu gruva. Detta skedde efter påtryckningar, främst orsakade av hans fysiska frånvaro från gruvan i kombination med oförståelse för hans otraditionella tekniska lösningar. Arbetet på Stjernsund tog alltmer av hans tid. P kompenserades dock rikligt av kungen: i dec s å blev han kommerseråd och strax därefter adlades han, något som dock tidigare varit planerat. De kortvariga förbindelserna med Karl XII innebar att P fick stor frihet och betydelsefullt gensvar för sina idéer angående olika projekt i Sverige.

Av de diskuterade förslagen genomfördes bl a fartygsdockan i Karlskrona medan andra aldrig fullbordades. Detta gällde t ex vittgående industrialiseringsplaner samt den kanal som initierades av P med en påbörjad sluss i Trollhättan men som förverkligades först lång senare - då under namnet Göta kanal. Kungens död satte stopp för alla dessa planer. P var ständigt aktiv på skilda områden och blev en av de åtta medlemmarna i Sveriges första lärda sällskap, Collegium Curiosorum, eller de Vetgirigas Gille. Sällskapet fick ingen egentlig varaktighet; upphörde sammanträdena, men det återuppstod under namnet Bokwetts Gillet. Under åren korresponderade emellertid medlemmarna med varandra om allehanda vetenskapliga spörsmål. Han blev särskilt förtjust i de lättrörliga och lätthanterliga fältkvarnar av stål som Polhem uppfann i stället för de gamla tunga och svårhanterliga pjäser som tidigare använts. Genom denna uppfinning underlättades i hög grad den viktiga förplägnadsfrågan vid armén.

Stenbock rekommenderade också på det kraftigaste "denne store konstnär och mechanist" hos riksrådet till utbekommande av den honom tillförsäkrade årslönen, så att han inte skulle behöva tryckas av fattigdom. Det vore enligt Stenbock "en stor skada i anseende därtill, att han en så oförliknelig inventieus man är". Ögonblickligen avgick order till statskontoret att åt Polhem utbetala hans fulla lön. Så snart Karl XII fick upp ögonen för Polhem visade kungen ett stort intresse för hans uppfinningar, i synnerhet för sådana som rörde arméns beväpning och utrustning.

Christopher polhem barn

Karl XII intresserade sig för en kvarn och en tröskmaskin för fältbruk, samt en ny pontonbrygga av Polhems konstruktion. Förutom en myntmaskin och ett upphalningsverk för fartyg kom Polhems förbättringar av vävstolarna till användning. Hade han varit en främmande, så hade man upphöjt honom i tredje himmelen, men efter han är svensk, aktas han intet stor med all sin vetenskap. Bland Polhems textilmaskiner märks strumpvävstolar , bandvävstolar , en spolmaskin, en kardmaskin, överskäraremaskin, tvinnmaskin, repslagarmaskin och klädespress. För jordbruket konstruerade han en såningsmaskin, tröskmaskin, hackmaskin, hackelsemaskin, tuvplog, "mullbråka", "stenåka" för stenbrytning och en "tegelbråka". Han utförde även förbättringar av väder- och vattenkvarnar. Mest berömda blev dock hans ur- och låskonstruktioner. Vidare konstruerade han en filhuggningsmaskin och några automater, bl. År blev han också adlad. Efter ett sammanträffande med kungen i Lund , uppdrogs han att på fem år skapa en Svea kanal som skulle binda samma Norrköping med Göteborg.

Arbetet påbörjades men avstannade efter kungens död samma år för att först under Polhems sista år återupptas. Även i Stockholm anlitades Polhem för konstruktion av Slussen , ett arbete som senare slutfördes av hans son Gabriel Polhem. Christopher Polhem hade i uppdrag att försöka bygga slussar förbi Trollhättefallen i Göta älv.

Vem var Polhem?

De kom aldrig i drift, men det finns några ofullbordade slussar vid fallområdet i Trollhättan Polhems slussled. Först år blev drömmen om en farled mellan Kattegatt och Vänern en verklighet, när Trollhätte kanal kunde invigas. Han tog fram Polhemsknuten som är en kardanknut , d. Eventuellt hade han sett andra mekaniska lösningar på kopplingen eftersom den italienske uppfinnaren Girolamo Cardano skissat en lösning som Robert Hooke förverkligade år Christopher Polhem konstruerade även Polhemslåset , en sorts hänglås som salufördes in på talet. Christopher Polhem var en av de tidigast invalda ledamöterna av Kungliga Vetenskapsakademien. Polhems uppfinningar och konstruktioner översteg sammanlagt till antalet. Här listas några exempel. Polhemshjul Polhemshjulet i Kärrgruvan Polhemslås Polhemsknut Klocka som visar tid , datum och stjärntecken. Polhems kedja Polhemsdockan i Karlskrona Polhems slussled i Trollhättan Christopher Polhems sluss i Stockholm Polhems mekaniska alfabet utgjorde grunden för den tekniska utblidningen.

Avbildning på de svenska femhundrakronorssedlarna Frimärken utgivna vid årsminnet av hans död Polhemspriset. Vol: 1. Arkiverad från originalet den 24 maj Läst 17 december Läst 22 maj Svensk uppslagsbok. Band Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Christopher Polhems sluss Stockholm · Laboratorium mechanicum · Polhemshjul · Polhemslås · Polhems mekaniska alfabet · Polhems slussled Trollhättan · Stjärnsunds manufakturverk. Andra katalogiserade bidrag. Kategorier : Christopher Polhem Svenska uppfinnare Svenska mekaniker Sveriges industrihistoria Alumner från Uppsala universitet Personer inom Sveriges näringsliv under talet Personer inom Sveriges näringsliv under talet Personer under stormaktstiden Personer under frihetstiden Svenskt adlade Svenska eponymer Personer från Tingstäde socken Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien Kommendörer av Nordstjärneorden Födda Avlidna Män. Namnrymder Artikel Diskussion. Visningar Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik.

Commons Wikisource. Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Använd som referens Wikidata-objekt.