Hur länge var finland svenskt

Samhället förändras. Historiska personer. Tema historia. Clio Träning Abonnemang krävs. Clio Uppföljning Abonnemang krävs. Till eleven. Till huvudmeny. Introduktion Sverige blir en stormakt Stormaktstidens slut. Sveriges stormaktstid är över 40 min åk 5—6 Diskussion. Kan du inte se texten? Prova Logga in. För att se detta innehåll måste du logga in på Clio Historia. Nyckelord stormaktstid adel försvar soldattorp reduktionen. Kung Karl XI kallades för Gråkappan eftersom han reste runt i Sverige iklädd vanliga kläder för att ta reda på hur folket levde. David Klöcker Ehrenstrah, tal. Soerfm, Wikimedia Commons. Adelns lyxfester. Danskarna attackerar. Först nu kan man tala om svensk poesi och svensk vetenskap , om än i famlande nybörjarförsök, som bär spår av sin tids storvulna patriotism. Även för den materiella kulturen blev stormaktstiden omvälvande. Genom åtgärder i merkantilsystemets anda och genom öppenhet mot utlänningar med större affärsvana, hantverkskunnande och yrkesskicklighet än dåtidens svenskar, uppmuntrade Gustav II Adolf och Kristinas förmyndarregering utvecklingen av Sverige.

Sverige började nu få ett ordnat kommunikationsväsen. Införandet av nya metoder i järntillverkningen grundlade den stormaktsställning Sverige skulle få och behålla länge i denna bransch. De första ansatserna till svensk fabriks industri gjordes, handeln fick ett stort uppsving och med den även stadsväsendet, något som i synnerhet gagnade Stockholm.

Vad hette finland förr

Först med denna utveckling, och genom landets styrelsecentralisering, blev Stockholm nu rikets verkliga huvudstad. Man var heller inte främmande för tanken att göra Sverige till en kolonialmakt, vilket kolonin Nya Sverige i Nordamerika vittnar om, men den kraftutveckling som skulle fordrats för detta togs istället i anspråk av den europeiska stormaktsställningens krav. Även själva styrelsesättet påverkades av den aristokratiska förskjutningen inom samhällslivet. Hos den nu socialt dominerande högadeln framträdde tendenser att låta dess politiska organ, riksrådet , undantränga kungen från den plats som vasatiden gett honom inom riksstyrelsen. De båda förmyndarregeringarna Drottning Kristinas — och Karl XI :s — hade inneburit ett konungslöst stormannaregemente, och tanken låg nära att göra ett sådant i sak, om än inte formellt, permanent. Förutsättningen för att den fasta förvaltningsorganisation som trätt i stället för de äldre vasarnas personliga regemente skulle kunna fungera på ett tillfredsställande sätt var emellertid en kraftig regeringskontroll.

Att åstadkomma en sådan var kungens uppgift, och om han inte kunde eller fick handha den hänvisades förvaltningsorganisationen till självkontroll genom sina egna till rådsregeringen hörande främsta ämbetsmän. Tack vare Axel Oxenstiernas exceptionella ledaregenskaper utföll experimentet inte dåligt under Kristinas omyndighetstid, men under Karl XI :s ledde frånvaron av kontroll utifrån över administrationen till en förvaltningsanarki vars faror för riket det skånska kriget i början av Karl XI :s egen regering bragte i öppen dag. Därmed föll planerna på ett självständigt rådsvälde, men deras fall drog med sig det på maktfördelning och samverkan mellan kung, råd och ständer grundade statsskick som, rotat i uråldrig svensk statsuppfattning, av Gustav II Adolf bragts till större fulländning än någonsin förut. Med hjälp av riksdagsoppositionen mot den aristokratiska utveckling som både i socialt och politiskt hänseende visat sig så betänklig samlade kungen, fäderneslandets räddare, i sin hand hela statsmyndigheten och så uppstod det karolinska enväldet — en styrelseform som utmärktes av att den var monistisk, det vill säga statsmyndighetens koncentrerades till ett enda statsorgan.

Detta var en nyhet i svenskt författningsliv, men då hade det ett visst berättigande såsom en tillfällig diktatur för att lösa viktiga samhällsuppgifter. Resultatet av det karolinska enväldets införande blev en ny omfattande reduktion som räddade den svenska bondefriheten och möjliggjorde att förvaltningskostnaderna tillgodosågs genom en fast avlöningsstat i stället för genom förläningar, skapandet av en ny härordning genom indelningsverket och införandet av reda och plikttrohet i förvaltningen. Denna berövades därvid sin aristokratiska självständighet och erhöll karaktären av en kunglig byråkrati, men Karl XI lät den arbeta i former från Gustav II Adolfs och Axel Oxenstiernas reform och gav åt dessa ännu större fasthet. När Karl XII tillträdde tronen i slutet av talet var han femton år. Sveriges fiender såg i detta en möjlighet, att tiden var inne för att återta vad de förlorat och därmed inleddes det stora nordiska kriget. Den nya organisation av armén som Karl XI infört fungerade till en början utmärkt; armén bestod av folkligt förankrade, välutbildade soldater [ 12 ] med revolutionerande stridstaktik och utvecklad beväpning.

I numerärt underläge under talets första år besegrar i åtskilliga slag den svenska krigsmakten sina fiender. Danmark tvangs bland annat snabbt att dra sig ur kriget på grund av freden i Traventhal och en stor seger vanns över Ryssland vid Narva [ 13 ]. Den svenske kungen tog därefter det vågade beslutet att attackera Ryssland [ 14 ]. Under marschen på väg in mot Rysslands hjärta utsattes svenskarna för den brända jordens taktik från ryssarnas sida. Även den ryska vintern hade negativ inverkan på de svenska soldaterna. Snart ställdes den utmärglade svenska armén mot en moderniserad, numerärt överlägsen här. Även om svenskarna understöddes av frihetliga zaporizjakosacker , var antalet soldater i den svenska armén alltså betydligt lägre i jämförelse med den ryska. Den ryska hären var därtill utrustad med betydligt fler kanoner, vilket under den rådande sommarväderleken utgjorde större tillförlitlighet än vintertid. Slaget vid Poltava slutade med att den svenska armén inte lyckades bryta den ryska linjen och därefter lämnade slagfältet, medan ryssarna behöll kontrollen över området.

Åtskilliga svenskar stupade, eller togs som krigsfångar. Karl XII:s långa ryska fälttåg var nu slut, en gång för alla. En stor del av de svenskar som blivit tagna till fånga vid Perevolodjna sattes i arbete för att påbörja bygget av den ryska staden St. Karl XII och hans kvarvarande manskap på ungefär 1 ärrade veteraner bytte riktning och tågade söderut mot den lilla staden Bender i Moldavien, som då var del av det Osmanska riket [ 15 ]. Han styrde sin armé mot det Osmanska riket för att försöka alliera sig med dem i sitt krig mot tsar Peter I av Ryssland. Det skulle öka möjligheterna att segra anmärkningsvärt, då två stormakter kunde angripa fienden från flera flanker och på så sätt med större chans kunna besegra det växande och allt mäktigare Ryssland. Karl XII återupptog nu kampen, med diplomatin som sitt främsta vapen. Han förmådde sultanen att gå i krig mot Ryssland för att tillsammans med honom besegra den ryske tsarens arméer.

En blond historia

Karl XII:s vistelse i Bender varade till då Sveriges bekymmersamma ställning förmådde honom att återvända, med nästan hälften av den totala svenska armén förstörd. Karl beslöt sig sedan för att anfalla Norge. Det hela misslyckades då Norge bjöd på oväntat stort motstånd samtidigt som den svenska armén hade brist på försörjning av livsmedel. Vid belägringen av fästningen Fredriksten vid Fredrikshald år blev Karl ihjälskjuten vilket satte punkt för Sverige som stormakt. Krigskassan delades ut till armén, som återvände till Sverige. I den efterföljande freden fick Sverige lämna ifrån sig nästan allt de vunnit under de senaste hundra åren. I och med stormaktstiden tog Sverige över Danmarks roll som Nordens viktigaste land. Det var också under stormaktstiden som Sverige fick en modern civil och militär administration. Så skilda institutioner som Posten , Svea hovrätt och Livrustkammaren har anor från stormaktstiden. Vallonerna i Sverige anlände under stormaktstiden.

Sveriges historia Denna artikel ingår i en artikelserie. Arkiverad från originalet den 24 maj Läst 30 augusti Sveriges historia i årtal. Lund: Historiska media. Kampen om Skåne. Arkiverad från originalet den 7 augusti Läst 22 september Arkiverad från originalet den 16 november Läst 19 juni Arkiverad 16 november hämtat från the Wayback Machine. Finlands historia: linjer, strukturer, vändpunkter [Ny utg.

Hur blev finland svenskt

Helsingfors: Söderströms. Libris Arkiverad från originalet den 22 augusti Läst 21 januari Arkiverad från originalet den 20 maj Kategori : Sverige under stormaktstiden. Dolda kategorier: Artiklar med ospecificerade källor Alla artiklar som behöver källor Artiklar som behöver enstaka källor Ugglan utan parametrar. Namnrymder Artikel Diskussion. Visningar Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Använd som referens Wikidata-objekt. Sveriges historia. Denna artikel ingår i en artikelserie. Förhistorien c:a 12 f. Äldre medeltiden — Folkungatiden — Kalmarunionen — Äldre vasatiden — Stormaktstiden — Frihetstiden —