Karin boye - dikter

Karin Boyes första översättning i det större formatet var av en rysk så kallad produktionsroman, Fjodor Gladkovs Cement — hon arbetade dock utifrån den tyska översättningen. Gladkovs roman ansågs politiskt och estetiskt förebildlig inom de vänsterkretsar där Boye dessa år var mycket aktiv, främst då inom Clarté. Översättningen blev inte särskilt uppmärksammad, även om Boye själv försökte puffa för den genom en recension i Clarté diskret förtigande vem översättaren var. Ett nytt steg som översättare tog Boye när Bonniers kontaktade henne och frågade om hon på kort tid kunde översätta Thomas Manns Der Zauberberg. Förlaget hade hört rykten om att Mann kunde få Nobelpriset i litteratur och ville ha den svenska versionen färdig till julförsäljningen i bokhandeln. Efter en del tvekan åtog Boye sig att översätta den nästan tusensidiga romanen på bara några månader, och hon kämpade också för att den skulle utges oavkortad. Uppdraget klarade hon genom att få hjälp med en grovöversättning, utförd av en av hennes bröder och hennes dåvarande make Leif Björk.

Boken publicerades som Bergtagen — men utan att Boyes namn angavs som översättare. Att Boye åtog sig detta strapatsrika uppdrag hade säkert ekonomiska skäl. Hon var utbildad lärare, men från sommaren och fram till försörjde hon sig som författare. Översättandet betraktade hon som en relativt säker inkomst, som lät henne styra sina arbetstider som hon ville.

Homosexualitet i fokus

Det blev därmed en del av hennes identitet som yrkesförfattare. Hennes nästa stora översättningsuppdrag kom också det från Bonniers: Frida Uhls memoarer om äktenskapet med August Strindberg. Boye åtog sig uppdraget , men arbetet drog ut på tiden eftersom författaren hela tiden omarbetade och ändrade sig. Frida Uhl hade inga högre tankar om Boye som översättare — men inte heller Boye om Uhl som författare. Boyes kanske mest berömda översättning gjordes dock inte av ekonomiska skäl. Vid början av talet var hon en av de drivande bakom starten av den radikala tidskriften Spektrum , ett forum för tidens nya rörelser: modernism inom litteratur, bildkonst och musik, arkitektur, socialpolitik, psykoanalys. För den tidskriften översatte hon och redaktionskollegan Erik Mesterton på kort tid T. Eliots The Waste Land. Mesterton hade ägnat år åt att tränga in i Eliots poetiska värld, men det var främst Boye som fick sätta poetisk form på dikten.

Karin boye dikter den mätta dagen

Det öde landet , som översättningen betitlades Spektrum , blev en modern klassiker som har tryckts om åtskilliga gånger. Mesterton och Boye belyste också Eliots poetiska teknik i insiktsfulla essäer. I Spektrum översatte Boye även en del andra småbidrag. Hur nära Boye och Mesterton följer originalet framgår redan av upptakten där de behåller allitterationen mellan slutet av rad två och början av rad tre :. April is the cruellest month, breeding Lilacs out of the dead land, mixing Memory and desire, stirring Dull roots with spring rain. April är grymmast av månaderna — driver syrener fram ur de döda markerna, blandar begär och minne, kittlar dova rötter med vårregn. Åren och vistades Boye periodvis i Berlin, bland annat för att genomgå psykoanalys. Ett sätt att finansiera detta var att åta sig översättningar, och hon skickade mängder av förslag hem till förläggare i Sverige, dock utan större framgång. Uppdragen kom istället från förlagen.

Hennes äktenskap med Leif Björk upplöstes under Berlinåret, och när hon återvände till Sverige var hon som vännerna upplevde det förändrad. Hon var mer elegant, mindre intresserad av den aktivt marxistiska sidan i Clarté och kanske mera sårbar än tidigare. Efter en tid bjöd hon in en ung tysk-judisk kvinna, Margot Hanel , som hon mött och "förfört" hennes eget uttryck i Berlin. Boyes djupa kärlek till Anita Nathorst blev aldrig besvarad. Boye hade förmodligen varit medveten om en lesbisk eller bisexuell sida hos sig själv sedan tiden för debutboken. Detta var en dragning hon hade svårt att själv acceptera, därför att den tycktes kräva av henne att hon skulle leva som en man; [ 12 ] dessutom var det svårt att tala öppet om saken. Margit Abenius , som kände Boye från studentåren och framåt och starkt kom att påverka bilden av henne, spårar det här problemet från och med hennes tonårsdikter. Redan i de dikter och legender hon skrev i tonåren identifierar sig Boye mycket ofta med manliga hjältar, och deras offerhandlingar kan ofta ses som erotiskt laddade.

Abenius menar att kampen mellan att vara trogen sina egna val — även de omedvetna valen — och sin egen övertygelse "att leva rak", med Boyes egna ord har en del att göra med Boyes insikt om sin förbjudna lust.

Karin boye död

Detta var även kopplat till de yttre moraliska krav som vi gärna vill ta på oss överjaget hos Freud — en viktig konfliktlinje från debutboken och framåt. Denna är dock skriven just efter Berlinåret. Därför kan man inte utan vidare se romanen som facit till den kris Boye genomgick i början av , en kris som hon själv gjorde en första analys av i ett brev till väninnan Agnes Fellenius. Karin Boyes mest berömda dikt är troligen " Ja visst gör det ont " ur samlingen För trädets skull , följt av " I rörelse " ur samlingen Härdarna. Av prosaverken är de mest kända den delvis självbiografiska romanen Kris [ 15 ] och dystopin Kallocain. Som essäist sysslade hon främst med litteraturanalyser och det psykoanalytiska inflytandet på modernismen ; hon var också verksam som kritiker. Karin Boye räknas till den andra generationens svenska modernister efter första vågens Pär Lagerkvist och Birger Sjöberg. Karin Boye avled efter en överdos av sömnmedel självmord den 23 april Hennes käresta Margot Hanel som inte var med henne i Alingsås tog en månad efter Boyes död även hon sitt liv.

Karin Boye var — gift med nationalekonomen Leif Björk — Året efter Boyes död publicerades en postum hyllningsbok, Karin Boye - Minnen och studier redigerad av Margit Abenius och Olof Lagercrantz och med bidrag från flera av hennes författarvänner. Sist i boken stod Hjalmar Gullbergs dikt "Död amazon", som skrivits under direkt intryck av Boyes död och tidigare tryckts i BLM i maj Dikten kan ses som ett klassiskt uttryck för den heroiska bilden av Boye. En vers ur Boyes postumt utgivna diktcykel De sju dödssynderna "Allt som är spritt och delat" finns medtagen som så kallad läsepsalm i Psalmer och visor Den togs dock inte med i den slutligen antagna års psalmbok. En staty över Karin Boye står rest vid Göteborgs stadsbibliotek , nära Götaplatsen. En staty finns sedan även i Huddinge, [ 23 ] [ 24 ] där kommunen sedan delar ut det årliga Karin Boyes litterära pris. Ytterligare en staty finns vid Stockholms universitet och Karin Boyes träd finns i Uppsala.

På senare år har Boye, hennes liv och författarskap varit föremål för olika forskningsinsatser och publicerade böcker. Utöver Karin Boye-sällskapet bildat har bland annat Paulina Helgeson och Pia-Kristina Garde i olika texter och biografiska böcker presenterat Boyes bakgrund och relationer. Teckning av Karin Boye då hon var år gammal. Karin Boye har kallat den "Alienor". Det latinska ordet kan tolkas som "jag tvingas av en främmande makt. Sista raden i Karin Boyes dikt "Ja visst gör det ont när knoppar brister" återfinns på ett konstverk i Ystads gamla kyrkogårds minneslund. Bland gravstenarna i familjegraven, står det på en mindre stenplatta vid sidan av tre andra familjemedlemmar : "Karin Boye ". Jag hoppas du inte alls har det bra. Jag hoppas du ligger vaken som jag och känner dig lustigt glad och rörd och yr och ängslig och mycket störd. Och rätt som det är, så får du brått att lägga dig rätt för att sova gott. Jag hoppas det dröjer en liten stund Jag hoppas du inte får en blund!

Karin Boye Karin Boye cirka Solna: Sveriges släktforskarförbund. Libris Öhnander, Statyer berättar - 76 konstverk i Göteborg. Tre böcker: Göteborg , s. Läst 13 juli Arkiverad från originalet den 19 juni Läst 14 november Läst 24 januari Läst 19 december Läst 2 januari Läst 4 januari Uppleva, göra. Alingsås kommun. Arkiverad från originalet den 3 februari Läst 18 december Åtkomst 2 januari Läst 27 februari Läst 25 maj